Trots strömmen av nya tv-avgiftsbetalare kan SVT inte räkna med några extrapengar. Men nu tar public service-bolagen strid för att få en större del av avgifterna.
SVT:s vd Eva Hamilton blir glad över uppgifterna om det rekordhöga tillskottet av tittare som betalar tv-avgiften.
- Jag blir glad, men egentligen inte så förvånad. Alla mätningar visar att stödet för tv-avgiften, tvärt emot vad många tror, är starkt. Folk är beredda att betala för att slippa reklam.
Samtidigt kommer det inte få någon som helst inverkan på det tuffa sparprogram som ledningen och styrelsen för SVT beslutat.
- Detta påverkar dock inte SVT:s sparpaket. Riksdagen räknar bara upp anslagen med 2 procent i alla fall. Överskottet läggs i en "buffertfond", för public service, säger Eva Hamilton.
Förra året fick SVT 53 procent, drygt 3,3 miljarder kronor. Sveriges Radio (SR) fick 35 procent
(2,1 miljard) och Utbildningsradion (UR) 5 procent (281,7 miljoner).
Att 2008 blir ett rekordår för inbetalda licenspengar skulle ha inneburit ett välkommet tillskott på cirka 50 miljoner till SVT de kommande två åren, givet att antalet licensbetalare håller i sig. Detta under en period då SVT ska spara rejält. En kvarts miljard ska sparas till 2010. Bland annat försvinner 445 tjänster vilket motsvarar var femte anställd. 155 medarbetare tvingas bort genom uppsägningar. Fokus, enligt SVT-ledningen, är att programutbudet inte ska påverkas av besparingskraven.
Och nu aviserar Eva Hamilton att hon tillsammans med ledningarna för SR och UR, arbetar för att få till stånd en ny form för hur pengarna från tv-avgiften ska komma bolagen tillgodo:
- SVT, SR och UR hoppas få till stånd en rak koppling mellan avgiftsbetalarna och vår finansiering från och med 2010. I så fall skulle eventuella överskott gå direkt till bolagen och programmen, säger Eva Hamilton.