Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Swedbank: Behov av reformer i Sverige

Swedbank spår i en ny prognos att Sveriges ekonomi växer med 3,1 procent i år och lika mycket 2017. Arbetslösheten tros sjunka till 6,6 procent 2016 och 6,4 procent året därpå.

Kraftigt dämpad tillväxt hotar redan 2018–2020 om reformer inte genomförs, varnar Swedbanks chefekonom Anna Breman.

En snabb integration av nyanlända och stora satsningar på utbildningar och byggande efterlyses.

Tillväxten i år och nästa år beräknas landa på cirka 3,1 procent. Draghjälpen från flyktinginvandringen beräknas till cirka 0,8 procentenheter för de båda åren. Men därefter, lagom till valåret 2018, tornar ekonomiska problem upp sig, enligt Swedbanks ekonomer.

– Om vi tänker oss att vi får högre arbetslöshet, högre skattetryck och att konsumtionen mattas av kan tillväxten gå ned mot 1,0–1,5 procent, mellan tummen och pekfingret, säger Anna Breman, chefekonom på Swedbank.

Arbetslöshet befaras lyfta till 8 procent. Då antas även integrationsproblemen tillta samtidigt som det blir skattehöjningar och offentliga åtstramningar. Utöver konsumtionsbortfallet befaras det även trycka ned företagens investeringar. I slutändan hotar en försämring av de offentliga finanserna, med ökade lånekostnader för svenska staten.

Motmedlet är reformer, som tar tillvara kompetensen hos nyanlända och ser till att kostnaden för att anställa nyanlända sänks, enligt Swedbanks ekonomer.

Lägre lägstalöner eller riktade subventioner föreslås, liksom flexiblare turordningsregler och mer av både rot- och rutavdrag. Bättre utbildningsmöjligheter för nyanlända, särskilt för dem utan gymnasieutbildning, är en annan reform som efterfrågas. Därtill ser banken ett stort behov på satsningar på infrastruktur och billigare bostäder, för att öka rörligheten på arbetsmarknaden.

– Vi är lite pessimistiska när det gäller den politiska viljan att ta tag i en del av de här reformerna, som vi ser som nödvändiga för att ha en fortsatt hög tillväxt på lite längre sikt, säger Breman.

Enligt Swedbanks ekonomer är det samtidigt tydligt att olika delar av landet brottas med helt olika reformbehov.

”Glesbygdskommuner behöver fler unga invånare för att motverka en åldrande befolkning och minska försörjningsbördan medan storstadsregionerna redan i dagsläget har en god demografi, men en skriande bostadsbrist”, skriver de i prognosen.

Mot bakgrund av detta riskerar nyanlända att fastna i arbetslöshet i glesbygdskommuner, vilket befaras pressa berörda kommuners finanser i form av ökat behov av försörjningsstöd.

Fakta: Sågar Migrationsverkets prognos

Migrationsverket räknar i sitt huvudscenario från oktober i fjol med 135.000 asylärenden i år och 95 000 nästa år. Detta är orimligt, enligt Swedbanks ekonomer, som med effekter av skärpningar och begränsningar i regelverket samt ID-kontroller vid svenska gränsen räknar med att antalet asylärenden blir 50.000–75.000 i år och kanske 50.000 nästa år.

Utöver de svenska åtgärderna pekar Swedbanks ekonomer bland annat på att den förstärkta gränsbevakningen i Turkiet också väntas dämpa invandringen.

Migrationsverkets beräknade kostnader för migration och integration är också överdrivna, enligt Swedbanks ekonomer. Enligt Migrationsverkets huvudscenario uppgår de till 60 miljarder kronor i år och 73 miljarder 2017. Swedbank räknar med en slutnota på 54 miljarder i år och 55 nästa år, alltså totalt 24 miljarder kronor under Migrationsverkets beräkning.

Källa: Makrofokus: Flyktingvåg avtar – utmaningar består”, Swedbank, 26 januari 2016