Den globala ekonomiska återhämtningen har fått fäste anser Swedbank och reviderar därför upp sin BNP-prognos med sammanlagt 0,3 procentenheter till 4 procent per år i år och nästa år.
Jämfört med 2010 års globala tillväxt på 4,7 procent innebär det en nedväxling och det hänger samman med stramare ekonomisk politik och högre råvarupriser med åtföljande inflation i konsumentledet.
Det skriver Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson i bankens Globala konjunktur– och strukturrapport, som publicerades på tisdagen.
Hon konstaterar att tillväxtländerna fortsätter som tillväxtmotorer, men varnar samtidigt för att risken för bakslag inte bör underskattas.
”Vår riskbild kan liknas vid första varvet på en 3.000 meters hinderbana. Hindren som måste passeras inkluderar Japankatastrofen, den politiska turbulensen i Mellanöstern, stigande råvarupriser med åtföljande högre inflation och räntor, skuldkrisen i de mer utvecklade länderna (vattengraven) och slutligen behovet att förändra världsordningen för att undvika obalanser och nya finanskriser”, skriver hon.
Swedbank räknar med en sannolikhet på 50 procent att återhämtningen fortskrider och ”hankar sig fram”, eftersom beslutsfattare hjälpligt klarar av att hantera skuldkrisen i Europa och den allt svårare policymixen att samtidigt strama år finans– och penningpolitik.
Två starkare scenarier ges 20 procents sannolikhet att inträffa, medan två svagare scenarier med stagflation och förvärrad skuldkris totalt ges en sannolikhet på 30 procent.
Cecilia Hermansson konstaterar att utmaningarna för den ekonomiska politiken blir allt större och Swedbank förordar att budgetkonsolideringen fortsätter i Europa och att den snarast inleds i USA, samt att penningpolitiken tillåts vara expansiv ännu en tid när en stramare finanspolitik dämpar tillväxten.
”Däremot bör kvantitativa lättnader fasas ut för att medverka till en snabbare skuldsanering och ett ökat fokus på välbehövliga strukturreformer. Det gäller också att bryta den onda cirkeln mellan offentlig skuldkris och bankkris, vilket – förutom budgetkonsolideringen – innebär en ambitiösare ansats kring stresstester och kapitalisering av banker i Europa”, skriver chefekonomen.