Finanskrisen har klingat av. Riskaptiten har kommit tillbaka och de ränteskillnader som pressade bankerna hårt i höstas är nedtryckta till nivåerna som gällde före Lehman Brothers kollaps i september i fjol.

- Försäkringar mot kreditförluster (CDS), ett mått på risk, har kommit ner, även i länder som Lettland och Ukraina. Så är det, säger Henrik Schmidt, analytiker på KBW.

Men skulle recessionen fördjupas och de baltiska länderna devalverar förändras läget. Inte minst för Swedbank.

KBW har i en analys av den europeiska banksektorn kommit fram till att kapitaltillskott behövs om Swedbanks kreditförluster skulle fördubblas.

- Det går inte att utesluta. Men som grundscenario har jag, som nordisk bankanalytiker, inte det. Tvärtom, säger Schmidt.

Han räknar med att Swedbank kommer att gå back 2009 och 2010, men att banken börjar tjäna pengar igen 2011.

TT: Detta klarar de med befintlig kapital?

- Absolut.

Schmidt är långt ifrån ensam om att se Swedbank som det största svenska bankproblemet. Liksom andra analytiker TT pratat ser han en risk för att staten kan behöva skjuta till kapital i banken om krisen förvärras.

I torsdags berättade finansmyndigheter i USA att tio av de 19 största bankerna där ser ut att behöva totalt 74,6 miljarder dollar i nytt kapital.

Testerna i USA bygger dock på betydligt mjukare stressfaktorer än KBW:s europeiska analys, en skillnad som även finns jämfört med officiella svenska stresstester.

- De är inte jämförbara, säger Schmidt.

Samtidigt är skillnaderna stora vad gäller vilka problem bankerna brottas med i USA respektive Europa. USA:s bolånekris gör att man där testar vad som händer om åtta procent av de privata bolånen går upp i rök.

- Skulle vi applicera det på Sverige skulle samtliga banker gå i konkurs, säger Schmidt.

Nivån på kreditförluster på bolån i Sverige var exempelvis under bankkrisen 1992 som värst på 0,3 procent av lånestocken, enligt Schmidt.