Banken spår nu en global BNP-tillväxt i år på 3,8 procent, mot tidigare prognos på 4,1 procent. Även för kommande två år bedöms tillväxten landa strax under fyra procent.
I huvudscenariot räknar inte Swedbanks ekonomer med någon global recession. Men det blir tillväxtländerna som drar världsekonomin.
Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson bedömer sannolikheten för en global recession, med en världsekonomisk tillväxt på cirka 2 procent, till 30 procent. I det scenariot blir det stora börsfall, valutaoro och krympande ekonomier.
Politiker och centralbanker i västvärlden har i dagsläget inte samma möjlighet att agera för att råda bot på en ny global recession som för tre år sedan, enligt Cecilia Hermansson.
– Det finns inte samma ammunition. Vi har redan sänkt räntorna. Och vad gäller de kvantitativa lättnaderna kan man diskutera effekterna. Det ger inte så mycket, säger hon.
I själva verket ser hon en stor risk för att de negativa effekterna blir större än de positiva.
Hon passar i samband med den sänkta prognosen på att rikta kritik mot krishanteringen. Hermansson ser framför sig en risk för att den offentliga skuldkrisen nu ska "leta sig tillbaka" till den privata sektorn. Vägen går via banksystemet, räntemarknaden och valutaturbulens.
Hon ser även med oro på tendensen att den ekonomiska politiken har blivit mer nationell till karaktären jämfört med 2008, då stimulanser och stödpaket samordnades via G 20, där även tillväxtländer finns med.
– Oron för hur väljare ska ta emot politiska beslut är i fokus, säger hon.
Detta bidrar till att begränsa manöverutrymmet i krisen.
Euro-obligationen, som skulle garanteras gemensamt av samtliga euroländer och därmed dra ned räntetrycket mot de mest krisdrabbade länderna, skulle på sikt skapa en mer likvid obligationsmarknad, tror Cecilia Hermansson.
En modell som föreslagits av ekonomer på tankesmedjan Bruegel i Bryssel, enligt vilken gemensamma obligationer motsvarande 60 procent av ländernas BNP skulle tillåtas, kan enligt beräkningar skapa en obligationsmarknad på totalt cirka 5 600 miljarder euro, nästa lika stor som USA:s.
Det skulle dra ned det allmänna ränteläget och även ge euron en starkare status som reservvaluta, tror Hermansson.
Tisdagens förslag om skatt på finansiella transaktioner från förbundskansler Angela Merkel och Nicolas Sarkozy sågas dock av Hermansson som populistiskt och ogenomtänkt.
– En skatt på finansiella transaktioner flyttar bara finansiell verksamhet till andra marknader. Det skulle även drabba sådana som skött sig lika hårt som de som inte har skött sig.
– Det är ett enkelt förslag, direkt kopplat till väljarna. Men det ökar egentligen inte förutsättningarna för valutaunionen.
Den svenska regeringens beslut att skjuta på det femte jobbskatteavdraget och andra planerade reformer är inte överraskande, enligt Cecilia Hermansson. Hon ser både politiska och ekonomiska motiv till detta beslut.
Men hon varnar samtidigt för att det är lätt att missbedöma läget och att Sverige faktiskt är på väg in i en kraftig konjunkturförsämring. Det kan behövas tillfälliga finanspolitiska stimulanser, som stöd till kommuner och landsting eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder, för att hantera detta, tror Hermansson.
– Om den svenska finanspolitiken blir relativt stram, försiktig med stimulansåtgärder, faller ansvaret mycket tyngre på penningpolitiken.
Hon ser samtidigt behov av en lugnare takt i den penningpolitiska åtstramningen i Sverige än vad som hittills målats upp av Riksbanken. En mer precis prognos för reporäntan och den svenska ekonomin lägger Hermansson fram den 23 augusti, men hon varnar redan på onsdagen för att en för stark krona kan göra det onödigt kärvt i den svenska ekonomin om Riksbankens politik blir väsentligt stramare än ECB:s och Federal Reserves.