Den sista juli i år var de svenska hushållen skyldiga sina banker 1.484 miljarder kronor enbart i bolån, enligt Finansinspektionen. Det är 8 procent mer än ett år tidigare.

Bara under juli ökade skulderna med nästan 14 miljarder kronor. Swedbanks vd Michael Wolf oroas av den starka tillväxten.

– Den är inte riktigt rationell, säger han till DN Ekonomi.

Michael Wolf använder fackuttryck som ”att riskbildningen blir för hög”, vilket i förlängningen betyder att han befarar att en ny finansiell bubbla kan vara på väg att byggas upp. Denna gång på bolån.

– Vi ser en risk i att huspriserna sticker i väg på ett onormalt sätt, säger han.

Bakom de ökade bostadspriserna och bolånen ligger främst det rekordlåga ränteläget. Riksbankens styrränta är på 0,25 procent.

Trots att bankerna stärkt sina marginaler på bolån har lånekostnaderna sjunkit för de hushåll som har rörliga räntor. Omkring 90 procent av alla som tecknar bolån i dagsläget väljer också korta bindningstider.

De många miljarder som Europeiska centralbanken och Riksbanken pumpat in i det finansiella systemet har också gått till privatmarknaden, inte till företagen i någon större utsträckning.

– ECB och Riksbankens lån är på löptider på upp till ett år. Företagen behöver oftare längre löptider och därför har insatserna från centralbankerna främst fått effekter på bolånemarknaden, säger Michael Wolf.

I juli erbjöd exempelvis Riksbanken ett ettårigt lån till bankerna på 100 miljarder kronor till en fast ränta på 0,45 procent. Swedbank har cirka 30 procent av bolånemarknaden.

Vad gör ni själva åt detta?

– Vi har en individuell dialog med varje kund och gör en sund kreditbedömning. En överbelånad kund är i slutändan ingen glad kund, säger Michael Wolf.