Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Systematiskt fusk med miljardstöd till arbetsgivare

Bedrägerier med Arbetsförmedlingens miljardstöd till arbetsgivare har satts i system av den organiserade brottsligheten. Det visar forskning från Brottsförebyggande rådet, Brå, som inom kort lägger fram en ny rapport om fusket.

Varje år går 20 miljarder kronor till att förmå arbetsgivare att anställa utsatta grupper som nyanlända och långtidsarbetslösa. I dag är nära 175.000 människor anställda med olika stöd, de flesta av dem hos privata företag. Men en ansenlig del av pengarna går enligt Brås utredare rakt ner i kriminellas fickor. Dock kan Brå inte sätta en exakt summa på fusket.

– Förmedlingens kontroll är underdimensionerad, och klarar inte av att fånga upp bedragarna, säger Johanna Skinnari, utredare på Brå.

Hon tycker att samhället nu behöver intensifiera sina åtgärder mot missbruket. Regelverket är för svårtolkat, det måste förtydligas av politikerna:

– Lagstiftarna hade goda intentioner med anställningsstöden, men tänkte inte på att det inte bara är laglydiga företag som ansöker om stöd, utan att även kriminella har bolag som de använder som brottsverktyg.

På basis av studier som gjorts slår Brå fast att förmedlingen systematiskt utsätts för bedrägerier, i vissa fall av organiserad brottslighet.

Arbetsförmedlingens stöd är enligt Brå extra attraktivt för ekonomisk och organiserad brottslighet, eftersom stöden riktar sig till företag, som är svårare att kontrollera än enskilda individer.

I en ny rapport – ”Intyget som dörröppnare till välfärden” – som publiceras i slutet av mars kommer Brå att ytterligare belysa hur bidragsbedrägerier påverkar flera myndigheter, däribland Arbets­förmedlingen.

Som DN nyligen avslöjade har 73 miljarder kronor bara de senaste fyra åren gått till anställningsstöd hos privata företag, utan att någon utomstående får veta vilka företagen är, eller hur pengarna används. Arbetsförmedlingen hemligstämplar uppgifterna, med hänvisning till företagens affärshemlighet.

Brottsförebyggande rådet har dock fått inblick i hur pengarna kan användas genom intervjuer med dömda gärningsmän och andra personer med insyn. Brå har också granskat anställningsavtal, lönespecifikationer och andra intyg som företag skickar till Arbetsförmedlingen och andra myndigheter.

– De oseriösa företagen får anställningsstöd för personer som bara ser ut att vara korrekt anställda, säger Johanna Skinnari.

Dessa personer har ibland inte utfört något verkligt arbete, arbetat svart eller haft en lägre lön än avtalat. Ett exempel framkom för ett par veckor sedan, då åtta personer i Hallunda och Södertälje anhölls misstänkta för att ha lurat till sig mångmiljonbelopp, bland annat med hjälp av olika anställningsstöd. Huvudmannen väckte förtroende med sin position inom den syrisk-ortodoxa kyrkan.

Liknande upplägg förekommer inom till exempel bygg- och städbranscherna.

– Bidragsanställningarna an­vänds sedan för att skapa sjukpenning­grundande inkomstnivåer, som personerna kan använda för att ta sig in i de offentliga transfereringssystemen, till exempel hos Försäkringskassan, säger Johanna Skinnari.

Därför är det enligt Brå viktigt att Arbetsförmedlingen snarast ut­ökar kontrollsamarbetet med andra myndigheter.

Brottsförebyggande rådet uppmanar Arbetsförmedlingen att ställa betydligt högre krav på företagens betalningsunderlag och göra fler besök på arbetsplatserna.

Brå drar samma slutsatser som regeringens utredare Anne-Marie Qvarfort gjorde i fjol. I hennes rekommendationer ingår att AF bör satsa mindre på att få ut så många arbetslösa som möjligt i olika bidragsjobb, och mer på ett samlat kontrollsystem, där förmedlarna också ska lyssna mer när facken varnar för oseriösa arbetsgivare.

När det gäller nystartsjobben för långtidsarbetslösa kan Arbetsförmedlingen bara säga nej om företaget har näringsförbud, registrerade skatteskulder eller stora betalningsanmärkningar.

– Företagen själva kan bestämma vilka de vill ta in. De kan ha en person på nystartsjobb, och när stödet tar slut så kan de byta anställd, säger Arbetsförmedlingens biträdande generaldirektör Clas Olsson.

En hel del talar för att problemen med överutnyttjande och osund konkurrens är större för nystartsjobben än för andra anställningsstöd, medger Clas Olsson.

– Men om det behövs ytterligare förändringar vill jag inte ta ställning till i nuläget.

DN har talat med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som vill vänta med kommentarer till dess att Brås rapport presenteras.

Fakta. Subventionerad arbetskraft

Över hela arbetsmarknaden annonserar företag efter subventionerad arbetskraft. Det gäller exempel­vis inom hotell- och restaurangbranschen, handeln, städbranschen, privata omsorgsbolag, taxibolag samt bemanningsföretag inom till exempel industri och lager.

Men på en av de sajter där arbetsgivare annonserar efter arbetskraft vars lön delvis betalas av Arbets­förmedlingen eftersöks även: studie- och yrkesvägledare, webbdesigner, sekreterare, frisörer, verksamhetsutvecklare, förlags­assistent, inköps- och kvalitetsansvarig, plattsättare, barnvakter, hundskötare, löne­administratör och fakturaansvarig, inköps- och kvalitetsansvarig samt verksamhetsutvecklare. Samtliga annonser innehåller en formulering i stil med att ”Vi ser gärna att du har någon form av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen”.

Även i Arbetsförmedlingens egen sajt Platsbanken annonserar många arbetsgivare efter personer med statliga lönesubventioner. I annonserna framstår subventionerna som ett villkor, trots att Platsbankens regler säger att ingen arbetsgivare får ställa krav på att den sökande medför ett anställningsstöd.

Sammanlagt runt 175 000 arbetssökande finns i dag i någon form av anställningsstöd. Cirka 46 000 av dem har nystartsjobb.

Anställningsstöden innebär att Arbetsförmedlingen betalar mellan 63 och 85 procent av lönen. När bidragstiden tar slut får få av bidragsjobbarna stanna i en ”riktig” anställning.

Arbetsförmedlingens statistik visar att av de långtidsarbetslösa som haft ett nystartsjobb är mellan 40 och 50 procent kvar någonstans på arbetsmarknaden efter tre månader, men då kan det vara med en ny typ av anställningsstöd.

En rad LO-förbund har klagat på att arbetsförmedlare inte lyssnar tillräckligt på deras varningar för oseriösa arbetsgivare. Även en rad arbetsgivarorganisationer kritiserar den osunda konkurrens som stöden bidrar till.