Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Systembolaget räddar inte 2.000 liv om året”

Foto: Anders Wiklund/TT

Det står på kassarna vi bär hem vin i och det slås fast i en tv-kampanj. Men Systembolagets budskap att monopolet räddar 2.000 liv per år ifrågasätts i en Timbrostudie och av en professor i statistik, som menar att det bygger på godtyckliga antaganden.

Systembolaget framför i olika sammanhang budskapet att monopolet på alkoholförsäljning räddar 2.000 liv per år, eller 38 liv i veckan. Det står bland annat på det statliga företagets hemsida och på butikernas plastkassar, och det utgör ett centralt budskap i en kampanjfilm på köpt tv-reklamtid.

I sin kampanj framställer Systembolaget siffran närmast som fastslagen och hänvisar till oberoende forskning. Den studie som åsyftas är gjord vid Stockholms universitet för sex år sedan.

I studien görs mycket riktigt uppskattningen att försäljningsmonopolet leder till 2.000 färre alkoholrelaterade dödsfall varje år än om alkoholen såldes fritt. Men forskarna har gjort en stor justering i sina beräkningar.

Egentligen kom de fram till att monopolet borde rädda ännu fler liv varje år, men eftersom dödligheten – till alkoholforskarnas förvåning – inte ökat efter EU-inträdet nästan halverade de sin siffra.

Grundantagandena om sambandet mellan alkoholkonsumtion och dödlighet bygger på data mellan 1950 och 1995.

– Vårt antagande är att det sambandet har försvagats. Men det är svårt att veta hur mycket. Det är en approximation, säger Thor Norström, professor på institutet för social forskning vid Stockholms universitet och huvudförfattare till den vetenskapliga artikel Systembolagets kampanj lutar sig mot.

– Det är många förutsättningar i våra beräkningar som är antaganden, till exempel hur alkoholpriserna kan förändras, och det gör vi klart i artikeln. För att vara försiktiga drog vi ner siffran.

– Man kan inte med säkerhet uttala sig om hur det skulle kunna gå om Systembolaget avskaffades, det här är en prognos baserad på historisk erfarenhet, säger Norström.

Johan Lyhagen är professor i statistik vid Uppsala universitet. Han tror inte på slutsatsen om 2.000 fler räddade liv.

– Själva modellen de använder är helt okej, men resultatet i slutänden är helt beroende av siffror som de antar. Många är rena gissningar.

– Det är väldigt stor skillnad på hur folk beter sig nu när vi har Systembolaget och i ett läge när vi inte skulle ha Systembolaget. Man kan inte bara översätta resultat från länder med andra förutsättningar.

En WHO-rapport från 2013 visar ganska liten skillnad i dödlighet mellan Sverige och såväl västra som södra Europa men stor skillnad mellan Sverige och östra Europa.

Där framgår också att Finland, som har försäljningsmonopol, har mer än dubbelt så hög alkoholrelaterad dödlighet som Sverige (för skrumplever tre gånger så hög), medan Grekland och Nederländerna, som inte har monopol, ligger på ungefär samma nivå.

– Om vi skulle släppa alkoholen fri skulle vi rimligen bete oss mer som västra Europa än som östra, och då verkar deras siffror väldigt överdrivna, säger Johan Lyhagen.

Så hur ser du på Systembolagets kampanj?

– Jag tror så här: Försäljningsmonopolet räddar säkert liv, men jag tror inte det räddar 2.000 liv. Det kanske räddar 200 liv eller så.

Jacob Lundberg, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet, har för Timbros räkning skrivit en rapport som är kritisk till Norströms forskningsstudie och därför också till Systembolagets kampanjbudskap.

– Man får intrycket att de inte själva tror på sina beräkningar, säger Lundberg.

Han dömer inte bara ut siffran 2.000 färre döda som tagen ur luften. Han invänder också mot att en samvariation mellan alkoholkonsumtion och skador framställs som om den var ett givet orsakssamband: Det skulle kunna vara sociala problem och utanförskap som leder till ökad alkoholkonsumtion och skador.

Han slutsats är att det inte är meningsfullt att dra slutsatser utifrån historiska samband mellan totalkonsumtion och dödsfall.

Efter EU-inträdet ökade tillgången till alkohol markant, särskilt efter 2004 när alla begränsningar i privatinförsel över gränserna togs bort. Även konsumtionen steg först brant, men med början just 2004 sjönk den tillbaka igen, och sedan fem sex år ligger den ganska stabilt på drygt 9 liter ren alkohol per person och år.

Expertisen var i mitten av 1990-talet rätt enig om att inlemmandet i EU:s marknad både skulle leda till mer drickande och märkbart högre alkoholrelaterad dödlighet.

Men hos män (som har en betydligt högre alkoholdödlighet än kvinnor) gick dödligheten inte upp alls, fast forskare hade spått en 22-procentig ökning de första sju åren efter EU-inträdet.

– Det är egendomligt. Det är oväntat. Ingen har ett riktigt bra svar på vad som ligger bakom, säger Thor Norström, som samtidigt framhåller att vissa dödsorsaker, som alkoholrelaterad skrumplever, ökat.

Det samband som gällde 1950–1995 kanske inte gäller längre?

– Det verkar det göra, men det är inte lika starkt för somatiska skador. För andra utfall vi har med, till exempel olyckor och våld, kan sambanden mycket väl vara oförändrade.

Norströms forskargrupp arbetar med att uppdatera sina resultat, och preliminära rön befäster bilden av ett försvagat samband mellan konsumtion och dödlighet.

– De tyder på att den där sänkningen vi gjorde var motiverad. Sambandet verkar vara svagare, även om siffrorna inte är klara, säger Norström.

– Men det vore förvånande om sambandet helt skulle upphöra. Om folk dricker mer vore det konstigt om inte skadorna ökar. Det visar all historisk erfarenhet.

Så det är motiverat av Systembolaget att använda den här siffran?

– Ja, det tycker jag, annars skulle vi inte ha publicerat den i en vetenskaplig tidskrift.

Jacob Lundberg håller inte med:

– Man kan ha förståelse för osäkerhet i forskning, men det allvarliga här är att Systembolaget går ut så tydligt med siffran.

Systembolagets presschef Lennart Agén konstaterar att studien man lutar sig mot bygger på en lång tidsserie och är publicerad i en seriös vetenskaplig tidskrift.

– Vi förlitar oss naturligtvis på den forskning som finns. Vi vill inget annat än att gå ut med så korrekt kunskap som möjligt.

Han känner till att den aktuella forskargruppen håller på att uppdatera sina rön.

– Om det visar sig att det framkommer andra fakta tar vi till oss det, självklart. Vi har ingen anledning att driva någon egen agenda. Men det här är de fakta som finns.

Lennart Agén framhåller att ett av Systembolagets uppdrag från ägaren staten är att informera om alkoholens skadeverkningar.

Bygger Systembolagets existensberättigande på att liv sparas?

– Det handlar om pris och tillgängliget. Priset beslutar politikerna om genom alkoholskatten. Tillgängligheten står vi för i och med att vi har ensamrätt på försäljning. All ekonomisk forskning visar att tillgänglighet styr konsumtion.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.