Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Systemet bäddar för dyr el

Kraftbolagen har övertaget på elbörsen. De kan – utan att bryta mot några regler – styra sin försäljning så att de får ut högsta möjliga pris på sin el. Det hävdar Petter Rönnborg, ekonom och forskare vid Handelshögskolan i Göteborg.

Petter Rönnborg är mycket kritisk till att politiker, kraftbolag och de flesta ekonomer så intensivt försvarar elbörsen och dess sätt att fungera trots att den så uppenbart leder till jättevinster för kraftbolagen och höga elpriser för elköparna.

– I teorin är börsen konstruerad för både producenterna och konsumenterna. Men som elmarknaden ser ut i dag finns det inga drivkrafter för producenterna att konkurrera om att producera el till låga priser, säger han.

Producenternas övertag över konsumenterna beror bland annat på att de vet precis när behovet av el är störst. När de säljer sin el på börsen vet de att de kan få ut högre priser på morgonen och tidig kväll och kan därför sätta sitt pris efter det.

– Om målet är att maximera sin vinst kan elproducenterna på ett ganska enkelt sätt rigga det här till sin egen fördel. Men det är svårt att bevisa , säger Petter Rönnborg.

Han är dock övertygad om att det går till just så efter de många samtal med anställda inom kraftbolagen som han haft i sin forskning.

– Kraftproducenterna agerar ekonomiskt rationellt och vi kan inte förvänta oss att de ska agera på något annat sätt, tillägger han.

Sedan kraftbolagen väl lärde sig hur den avreglerade elmarknaden fungerar – den avreglerades 1996 – är de inte intresserade av att vare sig förändra den eller att investera så mycket i ny elproduktion att elpriset sänks markant.

Han får medhåll i sin kritik av sin kollega Anders Sandoff, lektor på Göteborgs handelshögskola.

– Kraftbolagen förlorar inget på att vara tveksamma till att investera och sega lite. I andra branscher straffas man om man avstår och tappar marknad, säger Sandoff och pekar på att elpriserna i stället stiger när produktionskapaciteten inte byggs ut.

Försvararna av den avreglerade elmarknaden ser ingen anledning till att ändra dagens prissystem där den dyrast producerade kilowattimmen bestämmer priset, den så kallade marginalprissättningen. Detta trots att all annan el kostar mindre att producera.

– Samhällsekonomiskt är det fel att ha ett pris som understiger vad det kostar att producera den sista kilowattimmen. Det leder till onödigt mycket konsumtion som kostar mer än det gör nytta för konsumenterna, säger Pär Holmberg, forskare på Institutet för näringslivsforskning, IFN.

Det synsättet håller inte Petter Rönnborg med om.

– Att hårdnackat försvara en teoretisk princip som kan vara fin och vacker på ett papper är märkligt. Man måste se hur teorin fungerar praktiskt. Vem som vinner och förlorar på det här, säger han.

 

Fakta: Även nätavgiften har stigit kraftigt

Även nätavgiften har stigit kraftigt

Det är inte bara priset på el som fått kritik för att vara alltför högt. Nätavgiften som täcker kostnaderna för transport av elen från producenten till konsumenten har stigit kraftigt på flera ställen i landet.

Avgiften betalas till nätbolagen, som bland annat ägs av kommuner och de stora elbolagen som Eon, Fortum och Vattenfall. Bolagen har monopol inom sina områden och bestämmer själva sina avgifter.

Dessa nätavgifter granskas av statliga Energimarknadsinspektionen (EI). Kritikerna, till exempel fastighetsägarnas, hyresgästernas och villaägarnas företrädare, anser att EI godkänner för höga avgifter.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.