Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Tänk på det här när du ska köpa bostad

Att köpa en bostad är den största affär de flesta människor gör.
Att köpa en bostad är den största affär de flesta människor gör. Foto: Janerik Henriksson/TT

Att köpa en bostad är den största affär de flesta människor gör.

Men för att drömmen inte ska bli en mardröm finns det ett antal ”tänk-efter-innan” som man ska ha i minnet.

Vi väljer att dela upp råden i tre kategorier:

• Den som tänker sig köpa en bostadsrätt.

• Den som ska köpa villa/radhus.

• En allmän del som gäller oavsett köp.

Foto:

1. Kontrollera föreningens ekonomi!

Det här är en punkt som det förvånansvärt ofta slarvas med. Visserligen brukar det stå några ord om föreningens ekonomi i prospektet, men där står inte allt. Hur stora överskott ger de månatliga avgifterna? De ska inte bara räcka till föreningens löpande utgifter, utan även till avsättningar för framtida reparationer och renoveringar.

Hur stora är lånen och vad är ränteutgifterna? Om föreningen har stora skulder så är de extra viktigt att se när lånen ska läggas om. Är det så att en stor del, eller (vilket Gud förbjude) samtliga lån ska läggas om vid ett och samma tillfälle finns en risk för att ränteläget då är högre. Det kan bli dyrbart för föreningens medlemmar. Kontrollera även amorteringstakten.

2. Kontrollera fastighetens skick.

Titta på ytterväggar och tak, leta efter sprickor och skador. Samma sak när det gäller eventuella balkonger. Glöm inte att gå upp på vinden och ner i källaren och titta efter mögel eller fuktfläckar. Kolla tvättstugan - ser den ren och fräsch ut?

Finns det en yttre reparationsfond som ska täcka de gemensamma reparationerna, som tak, väggar, stammar och så vidare? Finns det till och med en inre reparationsfond (som är kopplad till den enskilda lägenheten)?

Står en större renovering för dörren? Ska till exempel föreningen byta ut vatten- och avloppsrör, så kallat stambyte?

Kontrollera energideklarationen. Den ska alla fastighetsägare - alltså även föreningen - kunna visa upp. Den ger besked om hur mycket energi fastigheten förbrukar och ger vägledning för åtgärder för att få ned den om den är hög.

3. Kolla stadgarna och prata med en styrelsemedlem i föreningen.

Stadgarna är de regler som gäller för föreningen. Här kan finnas stränga regler som handlar om städning, renoveringar, uthyrning av bostaden, husdjur och liknande.

Det är mycket man kan få veta som inte mäklaren vet, bara genom ett trevligt nyfiket samtal med föreningens ordförande eller annan styrelsemedlem. Passa på att kontrollera att säljaren faktiskt är medlem. Fråga om de har gemensamma städdagar och eventuellt gemensamma fester. Grannsämjan är extra viktig när man delar på samma fastighet/er. Hur fungerar ordningen i tvättstugan i förekommande fall?

4. Hur stor är avgiften nu - och senare?

Om det visar sig att föreningen har diskuterat höjda avgifter men inte bestämt sig för det är det särskilt viktigt att ta med en höjning i din egen kalkyl.

Foto:

1. Kontrollera ägaren!

Kolla med Lantmäteriet att den lagfarne ägaren också är den som står som säljare.

2. Besiktiga huset.

Säljaren har en upplysningsskyldighet, det vill säga ska berätta om sådant som han eller hon vet om och som kan tänkas påverka priset. Men köparen har också en stor undersökningsskyldighet. Det betyder köparen förväntas kontrollera huset och att denne köper ”i befintligt skick”. För den ovane kan det faktiskt vara värt att anlita en oberoende besiktningsman som går igenom huset och lämnar ett protokoll. Det är dock inte ovanligt att säljaren redan låtit göra det. Fråga om det.

Även här ska du be att få se en energidekalration. (se ovan)

3. Kontrollera tomten

I vissa fall är det staten eller kommunen som äger marken huset är byggt på. Då får du som ägare till huset betala en tomträttsavgäld, en hyra, varje år. Kolla när avgiften ska regleras. Ofta blir det stora höjningar när tomträttsavgifterna förnyas.

Finns det servitut, till exempel har grannen rätt att använda uppfarten? Finns det bygglov hos grannarna som kan tänkas påverka utsikten?

4. Räkna med ytterligare kostnader!

För att registrera ett köp av en fastighet måste du ha en lagfart från lantmäteriet. För det betalar du en stämpelskatt på 1,5 procent av köpeskillingen, plus en avgift på 825 kronor. Ett hus på tre miljoner ger en lagfartskostnad på 45 825 kronor.

Även pantbrev för lånen kostar. Nya pantbrev kostar två procent av lånebeloppet, alltså 20 000 kronor för varje miljon. Till det kommer en avgift på några hundralappar.

Om säljaren redan har lån på huset kan det finnas pantbrev som du tar över som säkerhet för dina lån.

Storleken på den kommunala fastighetsavgiften, som har ersatt den statliga fastighetsskatten, varierar. Det finns dock ett tak, en högsta avgift. För småhus är den för närvarande 7262 kronor.

 Foto:

1. Ordna finansieringen först.

Se till att du har ett lånelöfte från banken. Då vet du också vad du har att hålla dig till och låt dig inte pressas till en budgivning du inte klarar!

2. Var systematisk.

Bestäm var din gräns går och var du vill bo. Rätta mun efter matsäck och kontrollera vad prisnivån är i området. Gå på många visningar så att du lär dig marknaden i det område där du vill bo. Prata med mäklarna om vad du är ute efter och vad du kan tänka dig för prisnivå. Du kan också kolla prisnivån på hemnet.se eller maklarstatistik.se.

Läs mer: Så stora är skillnaderna i bostadspriser i Sverige

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.