Forskare vid Luleå tekniska universitet håller just nu på att dra i gång ett projekt, där man ska studera om det går att montera den här typen av värmeslingor under lok och vagnar.
- Vi tror att det kan vara ett effektivt sätt att undvika isbildning på tågen, säger Ulla Juntti, biträdande föreståndare vid universitetets Järnvägstekniska centrum (JVTC) i Luleå och tidigare anställd vid Banverket.
Ett av de system som forskarna ska studera heter Thermawing. Det har tidigare använts för att avisa vingarna på flygplan och är utvecklat av det amerikanska företaget Kelly Aerospace i samarbete med den amerikanska rymdstyrelsen Nasa.
I dag testar vindkraftsbyggaren O2 Vindkompaniet fyra prototyper av Thermawing på vindkraftverk i Bliekevare, cirka 6 mil nordväst om Dorotea.
Tekniken bygger på en folie av expanderad grafit, som reagerar mycket snabbt när man lägger på en ström. Den snabba responsen gör att olika delar av bladet snabbt kan värmas upp i sekvenser.
Enligt Kelly Aerospace kan alla tre bladen på en turbin avisas på ca 7-14 minuter med en effekt på 25 kW.
Ökas effekten till 100 kW kan det bli ett system som gör att isen inte ens hinner bildas, hävdar tillverkaren.
- Den stora fördelen med Thermawing är att det ligger utanpå vingen, man behöver alltså inte in och mecka i konstruktionen, säger Staffan Niklasson på Vindkompaniet.
Ett tåg drar på sig 20 – 30 ton is per dag under de förhållanden som råder i dag.
Isen förstör underredet där teknisk utrusning finns. Även hjul och hjulaxlar förstörs.
Dessutom faller stora isklumpar från tågens underrede ned i växlarna och fastnar.
- Första steget för oss blir att ta reda på var snön och isen samlar sig på tågen, så att vi vet var vi ska placera värmeslingorna, säger Ulla Juntti.
Förutom Thermawing planerar Järnvägstekniska centrum tester med ytterligare ett par system.
- Men jag vill inte gå in på vilka de är ännu, säger Ulla Juntti
Lasse Makkonen, forskare vid det finska forskningsinstitutet VTT och specialist på istillväxt på master, flygplan och båtar, tror också att den här typen av värmeslingor, kombinerat med en mer aerodynamisk design av tågens underreden, kan vara en lösning på isproblemen.
Även Lennart Fransson, som forskar kring islaster på konstruktioner till havs vid Luleå tekniska universitet, pekar på konstruktionens betydelse för att undvika isbildning.
- På lok och vagnar finns gott om hålrum och skrymslen där isen kan få fäste, säger han.
Men även om SJ skulle kunna hålla alla sina lok och vagnar isfria innebär det inte att störningarna i trafiken försvinner vintertid.
Snö och is virvlar ner i växlarna när tågen passerar. Kraftig vind gör också att växlarna fylls med snö och fryser igen.
Banverket håller just nu på att experimenterar en ny typ av skivor som ska hindra is, snö och sten att fall ned mellan rälsen och växeltungan.
- Vi ska också installera ett nytt styrsystem för växelvärmen och tittar just nu på att om vi kan flytta eller montera fler värmeelement i växlarna, säger Tomas Ramstedt, sektionschef för växlar och spår på Banverket.
De värmeslingor som finns i växlarna i dag har bara kapacitet ned till en handfull minusgrader och klarar inte att smälta fotbollsstora isklumpar.
Isklumparna måste tas bort för hand och Banverkets folk hinner inte med. Så fort det kommer in ett nytt tåg och släpper snö och is på rälsen beckar växlarna igen på nytt.