Ekonomi

Thomas Östros: Starkt IMF-stöd för nytt Greklandslån

Sveriges representant i IMF, Thomas Östros, är positiv till en ny låneuppgörelse med Grekland.
Sveriges representant i IMF, Thomas Östros, är positiv till en ny låneuppgörelse med Grekland. Other: FREDRIK PERSSON/TT

Internationella valutafonden kommer sannolikt att fatta beslut om ett nytt Greklandslån någon gång i höst, menar Sveriges representant Thomas Östros. ”Det finns ett starkt stöd, men det tar tid”, säger han.

Förra veckan kom uppgifter om att den internationella valutafonden IMF drar sig ur ett tredje grekiskt stödpaket. Styrelsen uppges säga nej på grund av landets höga skuldnivå och dåliga historia av reformimplementering. IMF:s representanter – som är på plats i Grekland – ska visserligen delta i samtalen, men valutafonden kommer inte att vara en del av ett program på några månader, kanske inte förrän 2016, skriver Financial Times.

Sveriges IMF-representant Thomas Östros menar att ”rapporteringen inte riktigt stämmer med sakernas tillstånd”. Han bedömer att valutafonden sannolikt kommer att låna ut mer pengar till Grekland, men att det kan ta längre tid att nå en uppgörelse än EU-kommissionen – som räknar med att förhandlingarna ska vara klara andra halvan av augusti. 

– Det är ingen tvekan om att det finns ett starkt stöd för att vara med i ett nytt låneprogram, men det tar tid. Det kommer att bli en diskussion under sommaren och hösten, sedan tar styrelsen ställning under hösten, säger han. 

I somras kom Grekland och lånetrojkan, bestående av EU-kommissionen, IMF och Europeiska centralbanken, överens om ett nytt stödprogram värt 86 miljarder euro. Tidigare har IMF lånat ut 17 miljarder SDR (special drawing rights, cirka 205 miljarder kronor) till grekerna.

Thomas Östros kan inte svara på hur mycket pengar IMF är redo att bidra med den här gången.

– Det är svårt att säga. Det beror på hur illa tillståndet är för det grekiska banksystemet. Men euroländerna kommer att stå för den stora merparten. 

IMF:s representanter har inte tillåtits in i Grekland på sex månader. Att de nu är välkomna till Aten är ett stort framsteg, menar han. 

– Nu kan man gå igenom och göra en bedömning av de offentliga finanserna på plats. Det har varit mycket besvärliga diskussioner med Grekland under våren. Vi har tvingats ha dem i Bryssel. 

Han poängterar att grekerna har en mycket tuff utmaning framför sig. Landet måste bestämma sig för om det verkligen tror på ett nytt lånepaket.

– Det kan inte vara något som tvingas på dem. Grekland måste äga problemet. Där är inte den grekiska regeringen ännu.

Hur går förhandlingarna i Grekland?

– Vi har ännu inte fått någon återrapportering. Jag skulle tro att det dröjer ett tag att få fullständig kontroll över läget eftersom vi inte har varit där på ett halvår.

Vad kan Sverige bidra med i Greklandsfrågan?

– Vi har konkreta erfarenheter av djupa ekonomiska kriser. Sverige hade offentliga underskott som var större än Greklands mellan 1993 och 1994 och gick igenom ett stålbad. 

Tror du att ett tredje stödpaket kan vända utvecklingen i Grekland?

– Jag tror att det är helt nödvändigt för Grekland, annars kommer landet att gå i konkurs. 

Finns det risk för att ytterligare lån bara blir en livsuppehållande åtgärd?

– Det kan bli så om man inte fattar de beslut man måste på hemmaplan. Grekland har mycket låg konkurrentkraft, det finns i stort sett ingen stark exportindustri förutom turismen, man har en ineffektiv offentlig sektor, relativt stor korruption och ett pensionssystem som är dyrare än de flesta andra länders.