Löneökningarna i år ligger på en historiskt låg nivå, under två procent.
Förutom rekordlåga löneavtal dämpar även de lägre skatterna.
I spåren av den djupaste lågkonjunkturen i mannaminne tecknade fack och arbetsgivare på större delen av arbetsmarknaden löneavtal på en ovanligt låg nivå i vintras.
Nu kommer facit. Ökningstakten i näringslivet har stadigt under första halvåret halkat under två procent, enligt preliminära siffror från statliga Medlingsinstitutet. Inte ens under 1990-talskrisen var löneökningarna lägre och förmodligen får man gå väldigt långt tillbaka i sifferstatistiken för att hitta en lägre ökningstakt, enligt Bo Enegren på Medlingsinstitutet.
– Det är en ganska klar nedväxling av löneökningstakten, säger Bo Enegren på Medlingsinstitutet.
Framför allt är det tjänstemännen som drar ner helheten. Men Unionens förhandlingschef Niklas Hjert tror att det blir vissa upprevideringar efter de lokala förhandlingarna. Men det blir nog bara marginellt, tror Bo Enegren.
Att vinsterna i industrin samtidigt ser ut att hamna på rekordhöga nivåer i år är aningen besvärande för facken. Men med ett kort avtal i ryggen konstaterar Niklas Hjert att det snart är dags att förhandla igen.
–Det här kommer vi att ta med oss in i nästa avtalsrörelse.
För hela ekonomin låg löneökningstakten på extremt låga 1,5 procent i snitt, men den siffran kommer sannolikt att revideras upp desto mer, eftersom de anställda i kommunsektorn till stora delar inte fått ut sina lokalt förhandlade löneökningar ännu.
Men det är inte bara konjunkturen som påverkar. Lägre skatt på arbete, jobbskatteavdraget, dämpar också löneökningstakten, i alla fall något, enligt statliga Konjunkturinstitutet (KI).
– På lång sikt har det inte så stora effekter på lönerna före skatt, men på kort sikt kan löneökningarna före skatt dämpas något till följd av att fler söker sig in på arbetsmarknaden, säger KI-chefen Mats Dillén.
En ökad efterfrågan på jobb pressar lönerna helt enkelt.