Ju närmare konfliktåtgärderna nådde Stockholmstidningarna, desto nervösare blev stämningen.
- DI höll på att dras in i en konflikt som inte hade med oss att göra, säger chefredaktör Gunilla Herlitz.
Hon säger att det är ett anständighetskrav att journalister som arbetat i 15 år ska tjäna minst 25.000 kronor i månaden. Just det var ett av Journalistförbundets viktigaste krav.
- Ingen på DI har så låg lön, säger Gunilla Herlitz.
Dagens Nyheters chefredaktör Thorbjörn Larsson är nöjd med avtalet, som blev klart en kvart innan konflikten på allvar skulle ha nått de stora Stockholmstidningarnas redaktioner.
- Låglönesatsningen är bra, och avtalet ger oss möjlighet att utveckla företagen med nya distributionsformer. Men konflikten illustrerar skillnaden mellan storstadstidningar och landsortstidningar. Det är ett stort problem för TU.
Expressens chefredaktör Otto Sjöberg ser "stora brister" i de gamla strukturer som han tycker att både TU och Journalistförbundet tillhör.
- Det finns en motsättning mellan stad och land.
Tidningsutgivarnas ordförande, Pär Fagerström, tycker inte att det har varit svårt att hålla ihop TU - hittills.
- Det har gått bra, men på landsorten tycker man att stockholmarna är för mjuka i köttet.
Och, tillägger han, "TU styrs från landsorten".
Ett högt tonläge och ständiga konflikthot har länge präglat förhandlingarna mellan Journalistförbundet, SJF, och Tidningsutgivarna, TU. Den här gången har det pågått medling sedan den 7 mars.
- Det första vi nu måste göra är att minimera de långsiktiga skadeverkningarna av den senaste tidens konflikt, som drabbat tidningar, medarbetare och läsare, säger TU:s förhandlingschef Björn Svensson.
Journalistförbundet ser avtalet som en stor framgång. Lönerna är ordföranden Agneta Lindblom Hulthén mest nöjd med.
- Äntligen har vi fått det genombrott som vi har kämpat för, säger hon.
Genom att avtalet innehåller garanterade löneökningar i kronor får det också en låglöneprofil som säkert inte uppskattas av alla TU:s medlemmar. Krontalssatsningarna gör att det finns tidningar som får betala mer än 10,2 procent, samtidigt som möjligheten till individuell lönesättning minskar.
- Det är klart att det finns de som tycker att prislappen är för hög. Men vår förhandlingsorganisation är uppbyggd på representativitet och där fanns det en total enighet om att acceptera avtalet, säger Bosse Svensson.
TU anser sig ha fått betala ett högt pris, men tycker samtidigt att man kommit närmare det långsiktiga målet att skapa goda förutsättningar för att utveckla företagen. TU menar också att en ny möjlighet att anställa vikarier för utvecklingsprojekt är en viktig del av avtalet.
- Sådana vikariat skapar nya jobb. Lagen om anställningsskydd reglerar bara kön.
Frågan om vikariernas trygghet var en annan viktig fråga för Journalistförbundet, och Agneta Lindblom Hulthén menar att det kommer att krävas "gott fotarbete" ute på redaktionerna, men att arbetsgivarna nu respekterar förbundets åsikt att man inte får stapla vikariat på varandra.