Strax bredvid riksdagen i centrala Stockholm sitter 3.000 byråkrater och hjälper regeringen att styra landet. Och många fler vill dit. DN har besökt Stockholms femte största arbetsplats - regeringskansliet.
Gunnar Holmgren blickar nöjt ut över hustaken från det västra tornet i Rosenbad. Här uppe ser man de byggnader som inrymmer regeringskansliets tio departement, med sammanlagt nära 3.000 tjänstemän. Och som förvaltningschef är Gunnar Holmgren den som ansvarar för att organisationen fungerar som den ska.
- Det kan låta som om vi är väldigt många, men jag anser att vi har en mycket effektiv organisation.
Trots att det dagliga arbetet handlar om politik är den stora majoriteten av tjänstemännen - 97 procent - opolitiska. Bara de knappt 140 politiskt tillsatta byts ut om det blir regeringsskifte.
- Men vi andra kan få order att byta departement om regeringen väljer att omorganisera arbetet. Det kan bli en väldig flyttkarusell här efter ett val, särskilt vid regeringsskiften.
Gunnar Holmgren har varit här under både borgerliga och socialdemokratiska regeringar. Men regeringens färg har ingen större betydelse för arbetet på kansliet.
- Det krävs särskilda samrådsgrupper vid koalitionsregeringar så att alla partier kan hålla sig informerade. Annars är inte skillnaden så stor.
För tjänstemännen handlar det dagliga arbetet om att beskriva konsekvenserna av politiska beslut utan att själva ta ställning. Dessutom ska de föra regeringens politik i förhandlingar med tjänstemän i internationella organisationer.
Emma Nilsson har efter några år som journalist och lärare precis börjat arbeta på utrikesdepartementet. Trots en gedigen utbildning och en åtta månaders aspirantperiod, där hon och ytterligare trettio nyanställda praktiserat på departementen, kommer det att dröja innan hon betecknar sig som fullärd i regeringskansliets komplicerade processer.
- Jag har grunderna klara för mig, men det tar nog många år att lära sig alla detaljer. Varje ärende måste behandlas på ett bestämt sätt och ofta ska det passera många departement innan det presenteras för politikerna, som fattar det avgörande beslutet.
Även om det blir mycket pappersarbete känner hon sig lyckligt lottad.
- Det är väldigt stimulerande att arbeta på ett ställe där alla är intresserade av samhällsfrågor. Jag får dessutom arbeta med det som intresserar mig mest, internationella handelsfrågor.
Ett jobb på regeringskansliet är också en dröm för många statsvetare, ekonomer och jurister. Emma Nilsson var en av omkring 1.700 sökande till de 31 platserna på regeringskansliets aspirantprogram 2002. Och söktrycket har ökat ytterligare till årets omgång. Med en sviktande konjunktur blir de säkra jobben på regeringskansliet än mer attraktiva.
Myntets baksida är det hårda arbetstempot under budgettider och de förhållandevis låga lönerna.
- Jag och många med mig skulle tjäna bättre ute i näringslivet. Men jag har valt bort det, säger Emma Nilsson.