Svensk ekonomi är fortsatt stark men takten dämpas och Grekkrisen ökar riskerna. Finansminister Anders Borg flaggar för osäkrare tider.
Mot bakgrund av en lugnare ekonomisk utveckling i Sverige och fortsatt politisk och ekonomisk oro internationellt har Konjunkturinstitutet sänkt sina förväntningar på den svenska ekonomin något jämfört med föregående prognos i mars.
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas nu växa med 4,4 procent 2011 och 2,9 procent 2012.
– Det vi har bakom oss är en rekylartad tillväxt. Nu kommer vi in i en mer normal återhämtningsfas som dämpas lite extra kortsiktigt av en del tillfälliga faktorer, säger generaldirektör Mats Dillén.
Till de tillfälliga faktorerna riskerna räknas en osäker ekonomisk och politisk utveckling i Grekland, Nordafrika och Mellanöstern. Dessa väntas dock klinga av, även om risk finns för bakslag.
– Det är lättare att identifiera saker som kan gå lite sämre än saker som kan gå bättre, säger han.
Även finansminister Anders Borg (M) instämmer i synen på att osäkerheten i världsekonomin har tilltagit.
– Det är inte bara det grekiska dramat, utan också oljepriser, börser som trampar snett nedåt och bostadsräntor som ökar osäkerheten. Effekterna av Fukushima, dels direkt på elproduktionen men också indirekt via politiska effekter, är mer bekymmersamma än väntat, sade han i samband med en riksdagsdebatt. Men finansministern är ännu inte beredd att ändra sina prognoser för den svenska tillväxten.
– Det får vi se, det får vi återkomma till i höst, det händer alltid mycket under sommarmånaderna. Men det är tydligt att riskbilden har förskjutits i förhållande till vad den var för bara någon månad sedan.
Konjunkturinstitutet spår också att den lugnare ekonomiska utvecklingen leder till en mindre gynnsam utveckling för arbetsmarknaden. I det sammanhanget blir utfallet i avtalsrörelsen viktigt. Konjunkturinstitutet tror på måttliga löneökningar.
För att hålla styrfart i ekonomin väntas en fortsatt expansiv penningpolitik, med en reporänta som ligger på 3,0 procent vid slutet av 2012, och ofinansierade stimulanser från regeringen, säger Dillén
– Vår bedömning är att vi fortfarande är i ett lågkonjunkturläge där arbetslösheten är högre än normalt. Därför finns det behov av stimulans från i första hand penningpolitiken, men det finns också ett visst utrymme för finanspolitisk stimulans, säger Dillén.