- Förra året minskade både sjukfrånvaron och arbetslösheten, säger Rolf Lundgren som är utredare på Försäkringskassan.
- Och enligt Konjunkturinstitutets prognoser kommer den utvecklingen att fortsätta också i år.
Svängningarna i a-kassa och sjukförsäkring har varit tydliga sedan början av 1980-talet. När färre varit sjuka har fler varit arbetslösa och tvärtom i ett mönster som följt konjunkturerna. Det totala antalet personer som fått stöd i en eller annan form har inte varierat mycket.
Men varför det varit så är inte riktigt klarlagt.
- I varje fall inte forskningsmässigt, säger Pathric Hägglund som är forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
- En tolkning man kan göra är att när det är högkonjunktur ökar sjukskrivningarna och förutom att företagen har mer att göra behöver de anställa vikarier för dem som är sjukfrånvarande. När det är lågkonjunktur minskar sjukfrånvaron och då behövs inte lika många vikarier, och det leder till att ökningen av arbetslösheten förstärks.
Att man blir friskare när tiderna är dåliga anses bero på att man blir mer angelägen om att vara nära sin arbetsplats.
- Man brukar tala om att lågkonjunkturen har en disciplinerande effekt, säger Pathric Hägglund.
Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg tror att det är tilllämpningen av reglerna som ligger bakom förändringen.
- Det är för tidigt att ropa hej ännu, men det är intressanta indikationer. Och det var ju tidigare så att ingen fick nej till sjukpenning. Nu får 1-1,5 procent nej. Det handlar om cirka 15.000 personer om året, säger han.
Samtidigt kan man inte visa att fler får socialbidrag eller att det är fler som hamnar mellan stolarna och slås ut.
- Vi är mycket uppmärksamma på det. De studier vi gör tyder inte på att det är så, säger Curt Malmborg.
- Det är helt enkelt fler som får jobb.
Han menar att det faktum att man numera faktiskt kan få nej har haft en tydlig signaleffekt. Inte bara till dem som tänkt sjukskriva sig utan också till exempel till anställda i vården.
- Inflödet i sjukförsäkringen är stabiliserat och de långa sjukfallen blir färre. Samtidigt minskar arbetslösheten, säger utredaren Rolf Lundgren.
Fram till 1991 fanns möjligheten att få förtidspension av arbetsmarknadspolitiska skäl, och fram till 1997 gick det att få förtidspension vid en kombination av arbetsmarknads- och hälsoskäl.
Nu ser Försäkringskassan strikt till arbetsförmågan.
- Det gamla tänkandet har nog suttit i väggarna, och det har tagit tid att ändra, säger Rolf Lundgren.
Under åren har ändringar i ersättningsnivå i de båda försäkringarna också påverkat flödet mellan a-kassa och sjukförsäkring. Det har varit olika "lönsamt" att vara sjuk eller arbetslös.
- Men det avgörande är att regelverket tillämpas försäkringsmässigt och enhetligt, säger Rolf Lundgren.