Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Tröga snabbspår till arbete för nyanlända

Regeringens snabbspår för jobb till nyanlända går segt. Trots att initiativet lanserades för snart ett år sedan är hittills bara kockar och snart ingenjörer ute i jobb. Övriga drygt 20 yrkesgrupper har ännu inte påbörjat de insatser som ska ge dem snabbare tillgång till arbetsmarknadens luckor.

– Det hade varit önskvärt att det hade gått lite fortare, tycker Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Snabbspåren lanserades i mars förra året av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Syftet var att effektivt slussa flyktingar med relevant utbildning och erfarenhet ut i de bristyrken där arbetsgivarna i dag har svårt att hitta rätt kompetens. Med nya arbetsmetoder skulle den kompetensen snabbt kunna vaskas fram bland de nyanlända.

Förhoppningen är att det ska gå att halvera de fem år det i dag ofta tar innan en sjuksköterska får svensk legitimation, eller korta tiden innan invandrade lärare kommer i arbete från i snitt fyra nedåt ett år.

Grundmetoden är att de nyanlända som skrivs in på Arbetsförmedlingen får beskriva sin yrkesbakgrund och kompetens. Matchar de något av snabbspåren kan kunskaperna kollas mot branschens krav. Motsvaras inte kraven fullt ut kan Arbetsförmedlingen erbjuda en kompletteringsutbildning.

– Att personerna ännu inte talar svenska ska inte vara ett hinder. I början av processen koncentrerar vi oss på att synliggöra och validera yrkeskompetensen, säger Arbetsförmedlingens Soledad Grafeuille.

I torsdags presenterade regeringen snabbspåret för lärare, det fjärde som offentliggjorts. Sedan tidigare finns snabbspår för kockar, slaktare och styckare samt för ett antal legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården. Sammanlagt handlar det om över tjugo yrken i 14 olika branscher.

Valideringen ser olika ut för olika yrken och modellerna fastställs branschvis i samarbete mellan fackförbund, arbetsgivarorganisationer och myndigheter. Men de praktiska tillämpningarna tycks ta tid.

De flesta snabbspår har inte kommit längre än till att utbilda handledare och översätta verktyg för värdering av de nyanländas kompetens och utbildningsmaterial, främst till arabiska.

– Parterna ligger fortfarande i startgroparna när det gäller att använda de pengar de sökt för att realisera sina överenskommelser, konstaterar Soledad Grafeuille.

Foto: Vilhelm Stokstad/TTSoledad Grafeuille. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Förhandlingarna har gnisslat en del. Till exempel har Byggnads satt sig på tvären, eftersom fackförbundet menar att det befintliga lärlingssystemet kan användas och att särskilt snabbspår för byggnadsarbetare bäddar för lönedumpning, eftersom de nyanlända skulle arbeta för sin etableringsersättning och eventuellt med nystarts- eller instegsjobbsbidrag.

– Jag kan inte se något annat syfte. Varför försöka hitta en ny väg vid sidan av vårt förträffliga lärlingssystem om man inte vill ställa arbetare mot arbetare, frågar Byggnads ordförande Johan Lindholm.

Även Statens Arbetsgivarverk har länge sagt nej till att förhandla. Men regeringen tvingar nu myndigheterna att skaffa fram 1 000 praktikplatser.

Först ut på arbetsplatserna kommer kockarna, som i några fall redan börjat. Tanken är att 200 kockar per år ska genomgå valideringen. Ett trettiotal företag har anmält intresse, däribland flera Scandic-hotell, Compass Group och Casino Cosmopol. Ett krav är att det finns tolkar på företaget.

Sedan kommer ingenjörerna i Jobbsprånget (se artikel nedan).

När det gäller lönenivån erbjuds arbetsgivarna rejäl rabatt på arbetskraftskostnaderna. Men inte på bekostnad av de nyanländas lönenivå, utan i form av Arbetsförmedlingen anställningsstöd.

– Arbetsgivare kan välja att anställa med eller utan stöd. Nystartsjobb ger två gånger den lagstadgade arbetsgivaravgiften på 31,42 procent tillbaka, säger Soledad Grafeuille.

– Men nyanlända akademiker anställs ofta utan stöd.

Fakta. Snabbspåren

Snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning och yrkeserfarenhet som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Bland de nyanlända som är inskrivna på Arbetsförmedlingen finns bland andra drygt 300 ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning, 334 högskoleingenjörer och tekniker inom elektroteknik, 162 civilingenjörer i maskinteknik och 122 i elektroteknik, 501 gymnasielärare och 1075 grundskollärare, 353 läkare, 295 apotekare och 244 tandläkare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.