Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Troligt med sänkt ränta trots rekordstark industri

Industrin visar de starkaste siffrorna på mer än tio år i Konjunkturinstitutets januaribarometer. Men troligen sänker Riksbanken ändå reporäntan snart igen, menar KI-chefen Mats Dillén.

Året har börjat mycket starkt, enligt KI:s barometerindikator som visar stämningsläget hos svenska företag och hushåll. Nivån i januari med ett indextal på 111,9 – mot 110,3 i december – visar på en betydligt högre tillväxt än normalt.

Framför allt gäller detta i tillverkningsindustrin där en stark uppgång i slutet av förra året bidrar till optimistiska förväntningar. Några branscher som elektronik, läkemedel och motorfordon går särskilt mycket uppåt.

Industrins orderingång ökar från både export- och hemmamarknaderna. Många företag bedömer dessutom sina lager som alltför små – och för att fylla dem kommer man att öka produktionen.

Även inom byggsektorn räknar man med fortsatt uppgång och dessutom kraftig ökning av sysselsättningen. Handeln visar en god försäljningsutveckling, medan en del av de privata tjänstenäringarna har börjat få brist på personal.

Hushållen ser dock inte lika ljust på ekonomin och färre räknar med att inom det närmaste året ta större beslut som att renovera bostaden.

Inflationsförväntningarna hos hushållen har också dämpats något. Trots den starka konjunkturen kan det bli ett skäl för Riksbanken att sänka reporäntan vid nästa räntemöte runt mitten av februari.

– De höga barometersiffrorna får tas med en nypa salt, eftersom de snabbt kan svänga nedåt igen. Den skakiga utvecklingen på finansmarknaderna, liksom i omvärlden, påverkar även Sverige och kan senare i år leda till en dämpning även här, säger Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén.

Han menar att det därför inte blir någon rekordhög tillväxt i svenska ekonomin under 2016, utan att man tvärtom får räkna med att industriproduktionen dämpas senare år.

Det blir en räntesänkning i februari med 0,10 eller 0,15 procentenheter, väntar sig Mats Dillén. En orsak är det låga oljepriset som får genomslag i svenska inflationssiffor på ett sätt som Riksbanken anser sig tvungen att möta.

Normalt sett borde fallande råvarupriser inte kräva att Riksbanken reagerar. Men det är annorlunda nu, när inflationen under en längre tid har legat under målet på 2,0 procent. Om det inte kommer en räntesänkning riskerar man att tappa ännu mer i trovärdighet, resonerar Mats Dillén.

Ett annat skäl för svensk räntesänkning är att andra centralbanker bedriver en lättare penningpolitik än man tidigare har räknat med, poängterar han. Amerikanska Federal Reserve väntas dröja med ytterligare räntehöjningar och Europeiska centralbanken gör sig beredd att sätta in fler stimulanser.

– Det påverkar även Riksbanken som har svårt att avvika från vad de andra gör. Däremot tror jag att man avstår från valutainterventioner, så länge inte kronan stärks på ett oväntat sätt, framhåller KI-chefen.

Fakta. Konjunkturbarometern

Bygger på en enkät med ett urval av svenska företag och hushåll.

Frågorna gäller om olika ekonomiska måttstockar – orderingång, produktion, sysselsättning och annat – ökar, minskar eller förblir oförändrade.

Svaren vägs ihop i Konjukturinstitutets barometerindikator.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.