Portugal riskerar bli det tredje eurolandet som begär hjälp för att klara sina finanser.
Räntetrycket stiger, bankaktier faller, och ett avgörande närmar sig.
– Vi utövar inga påtryckningar mot någon. Men försvarar euron.
Så lyder Tysklands finansminister Wolfgang Schäubles svar på helgens påståenden om att han, tillsammans med andra ledande euro-politiker, nu pressar Portugal till att ansöka om hjälp för att inte behöva ställa in betalningarna.
Men marknaden är inte övertygad.
Euron pressas mot dollarn. Bankaktier tar rejält med stryk i Lissabon. Samtidigt snuddar räntorna i Lissabon vid nya toppar, över de nivåer som i fjol tvingade Dublin och Aten att ansöka om stödpaket från EU och IMF.
På onsdag står en kanske avgörande auktion av fem- och tioåriga portugisiska statsobligationer för 11 miljarder kronor för dörren.
Enligt Viriato Soromenho-Marques, professor i politik vid Lissabons universitet, visar trycket mot Lissabon att det just nu inte spelar någon roll vad landets regering gör.
– Portugal gör politiskt och finansiellt vad som kan väntas. Vi har en åtstramningsbudget, som vi genomför. Och målet för minskat budgetunderskott har uppnåtts. Men marknaden vill se mer, säger han till TT.
Portugals behov av stöd beräknas ligga strax under de 85 miljarder euro som Irland ansökte om i november. Om detta sjösätts befarar många att Spanien står näst i tur, vilket skulle kunna innebära att befintliga stödfonder tar slut.
Möjligheten för Portugals politiker att på egen hand hantera krisen har enligt Soromenho-Marques vridits ur deras händer av sänkta kreditbetyg och stigande räntor.
– Det marknaden väntar på handlar inte längre om Portugal eller Spanien. De vill se ett europeiskt åtagande. Det kan handla om gemensamma euro-obligationer eller andra mer federala inslag i budgetpolitiken.
Med lånegarantier från alla medlemmar skulle euro-obligationer kunna användas för att täcka upp delar av lånebehovet i finansiellt pressade medlemsländer.
– Jag tror det kan räcka.
Mycket mer "federalism" än så tror han inte det finns förutsättningar för.
– Jag tror inte de ledande politikerna i de största europeiska länderna just nu har det politiska mod som krävs för att gå i den riktningen.