Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Tuffa tider – då vill vi vara fina

Frida Selkirk driver Salong Naglar i Stockholm och har sett hur snabbt branschen har utvecklats.
Frida Selkirk driver Salong Naglar i Stockholm och har sett hur snabbt branschen har utvecklats. Foto: Paul Hansen
När konjunkturen viker står skönhets­branschen stark. Marknaden för nagelvård och spabehandlingar har exploderat. Till följd av detta skärps kraven i branschen – nu införs gesällprov för nageltekniker och makeup-artister.

Skönhetsbranschen växer. Bland trenderna finns de nya nagelsalongerna som bland annat finns på gallerior i storstäderna.

– Vi ser att skönhetsbranschen utvecklas i flera nya riktningar, säger Niklas Gustafsson, försäljningschef på HUI Research.

Även om nagelsalonger funnits i ett trettiotal år har antalet tekniker och aktörer ökat explosionsartat under de senaste tio åren.

En liknande utveckling har skett inom spabranschen som enligt siffror från Svenska hudterapeuters riksorganisation omsätter över fyra miljarder kronor om året och har en omsättningstillväxt på cirka 9 procent.

Genom att utveckla ett koncept som förenar skönhet och hälsa når man ut till en bred målgrupp. Man har även byggt upp ett samarbete med upplevelsemarknaden och det finns en uppsjö av olika boxar och kort som kan lösas in mot spabehandlingar.

– Fyrtiotalisterna är den största kundsektorn. Det beror delvis på att de har tid och pengar att investera i sig själva men även på att det dragits ned på den offentliga sektorn, vilket gör att vi tagit över många av deras hälsofrämjande verksam­heter, menar Carina Wallberg, ordförande i Svenska spa­föreningen.

Tillväxten på den svenska marknaden speglar den globala trenden. I USA har så kallade beauty bars dykt upp, kedjor som erbjuder storstadsbor att komma in och få sin makeup lagd till ett lägre pris än de traditionella skönhetssalongerna.

Att nagelbarer och spaanläggningar dykt upp i anslutning till svenska gallerior hänger troligen samman med att handelsplatser blir allt viktigare som mötesplatser.

När vi tillbringar mer tid på en handelsplats blir det också naturligt att vi gör andra saker där än bara handlar. Och det tycks vara ett lyckat koncept – tillsammans med restauranger och kaféer hör skönhetsbranschen till deltaljhandelns vinnare trots att vi befinner oss i en lågkonjunktur.

– När man inte har råd med annat tröstar man sig med att göra sig fin och i dåliga tider brukar man satsa mer på kosmetika än på kläder, säger Raija Zallot som är ordförande i Svenska estetikers yrkesförbund och som arbetat inom skönhetsbranschen sedan 1960-talets mitt.

Hennes erfarenhet visar att det går bra för branschen i stort, men att salonger i storstäder har det svårare än kollegerna på landsbygden på grund av höga hyror och större konkurrens, bland annat från lågprisaktörer.

Nu införs gesällprov för både nageltekniker och makeup-artister – något Raija Zallot hoppas kommer att höja yrkenas status och bringa ordning i en rörig bransch

– Vill man ha en bra behandling ska man titta vart man går. Det är svårt för kunden att förstå varför man ska betala 600 kronor för en nagelbehandling som en annan aktör erbjuder till halva priset. Men det är sällan både billigt och bra, menar hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.