Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Tummen upp från Facebook gav Luleå en ny självbild

Ingrid Fridesjö driver medieproduktionsföretaget Blamorama. Närheten till naturen och möjligheten till internationella samarbeten fick henne att stanna kvar i Luleå när hennes tidigare arbetsgivare tv4 lade ner sin redaktion där.
Ingrid Fridesjö driver medieproduktionsföretaget Blamorama. Närheten till naturen och möjligheten till internationella samarbeten fick henne att stanna kvar i Luleå när hennes tidigare arbetsgivare tv4 lade ner sin redaktion där. Other: Foto: Hampus Andersson

Från en grå småstad till Facebooks första etablering i Europa, samarbete med en av USA:s mest kreativa städer och årets tillväxtkommun 2015. Så gick det till när jantelagen ersattes av framtidstro i Luleå.

En oktoberdag för fem år avslöjade kommunalrådet Karl Petersen (S) och dåvarande näringsminister Annie Lööf (C) att Facebook skulle bygga sin första serverhall utanför USA i just Luleå. Det var kanske den mest välbesökta presskonferensen någonsin i staden.

Foto: Foto: Hampus Andersson

 Luleå hamn. Foto: Hampus Andersson

Många Luleåbor hade redan gissat att det var Facebook som stod bakom den stora internationella etableringen strax bortom Luleås Tekniska Universitet, LTU.

Dagen efter for de till Stockholm för att hålla en presskonferens till. Medier från hela världen skrev om den lilla staden högst upp i norr som vunnit Facebooks tumme.

Tongångarna som redan hade börjat ändras fick fyr. Den kombination av grön och billig el från vattenkraftverk i Luleälven och kallt klimat som naturligt kylsystem som lockat Facebook kunde locka fler. Luleås nya nisch var redan presenterad, nu var framgången bekräftad. Luleå med sina då strax över 74 000 kommuninvånare skulle bli en internationell stad.Foto: Foto: Hampus Andersson

Kommunalrådet Niklas Nordström (S). Foto: Hampus Andersson.

Ska man bli bäst måste man ta rygg på de bästa. Det ansåg det efterföljande kommunalrådet Niklas Nordström (S). Under några år hade han lämnat politiken för att jobba med pr och då kommit att studera Texasortens Austins resa från en sömnig småstad till USA:s mest växande och ofta kallad mest kreativa stad. Luleå med sitt tekniska universitet och en nu intressant digital nisch kunde liknas vid Austin, tyckte han.

– Vi ligger så otroligt långt bort från alla marknader. Huvudstaden växer, vi gör inte det. Ska vi utvecklas måste vi ha blicken långt fram i horisonten och skapa internationella kontakter.

Ett samarbete var snart i hamn. ”Har en stad lyckats få Facebook måste den ha gjort mycket annat bra också. Vi amerikaner gillar ju folk med ambitioner”, fick Niklas Nordström till svar av borgmästaren när han för säkerhets skull upplyste honom om att Luleå bara är en tiondel så stort som Austin.

Förra året fick Luleå marknadsföringspriset Placebrander of the year och utsågs till årets tillväxtkommun av organisationen Arena för tillväxt med motiveringen:

”Förflyttningen från järn- och stålstad till kunskaps- och IT-stad med ett växande tekniskt universitet, skapar en bra grogrund för fortsatt tillväxt. I samverkan med regionen siktar Luleå på en stark internationell attraktionskraft, vilket redan har lett till flera internationella etableringar.”

Foto: Foto: Hampus Andersson

 Det var just den kreativa andan och framtidstron som fick Ingrid Fridesjö från Sundsvall att stanna kvar

 och starta eget i Luleå när hennes arbetsgivare TV4 lade ner sin lokala station.

– Det satsas mycket på kreativa näringar och det finns många internationella företag här. Det spelas också in mycket film häruppe så jag knyter goda kontakter.

Hon producerar videodokumentärer och reklam- och informationsfilmer till företag, organisationer och kommuner. Beslutet att bosätta sig i norra Norrland har inte stått i vägen för hennes ambitioner att jobba internationellt. Det innebär en hel del resande och jobb på

distans.

– Mycket av mitt arbete är digitalt så det fungerar ganska bra, dessutom ligger flygplatsen nära. Så länge Luleå fortsätter att utvecklas ser jag ingen anledning att flytta till någon större stad.

Austinsamarbetet har gett henne flera uppdrag. Hon har redan varit där två gånger sedan det inleddes och nu planerar hon nya projekt tillsammans med sina amerikanska samarbetspartners.

Närheten till naturen och möjligheten att köpa ett hus utan att ta fantasilån var andra nyckelfaktorer i ortsvalet.

– Det är så lugnt och vackert här och ändå en stadskärna med puls. Nu finns ju allting, många kulturställen, bra artister och restauranger.

Från att ha haft ett magert restaurangutbud har Luleå numera tolv White Guide-rekommenderade restauranger och kaféer. En av de två som enligt restaurangguiden håller en ”mycket god klass” är hemvändaren Simon Laitis Hemmagastronomi.

Efter flera år i Göteborgs krogbransch ville han ge norrbottningarna ett bättre matutbud. När han öppnade sin verksamhet i Luleå 2008 var det en matstudio där han och hans fru Emma Laiti höll matlagningskurser med råvaror av högsta kvalitet.

Foto: Foto: Hampus Andersson

Simon Laitis. Foto: Hampus Andersson,

I dag har de restaurang, delikatessbod, bageri och levererar till stora middagar och fester. Han är en av förgrundsfigurerna i Luleås kulinariska resa.

– När jag flyttade härifrån 1999 fanns här nästan inga restauranger. De senaste åren har utvecklingen varit explosionsartad och det öppnar nya konceptrestauranger hela tiden. Konkurrensen har blivit hårdare och man måste hålla en hög kvalitet och fortsätta utvecklas för att behålla gästerna.

Han har lockat personal från stjärnkrogarna Berns, Oaxen krog och Rolfs kök.

– De är hemvändare precis som jag, eller har hittat kärleken här, och insett att det går att jobba med kvalitet här uppe också numera.

Flera gånger framhäver han också Norrbottens unika ”skafferi”.

– Som kock går man ju i gång på att arbeta med bra råvaror och här är vi nära sådant som inte finns någon annanstans. Löjrom, bär och viltkött är det man ofta lyfter fram när man pratar om svensk mat. Gräs och grödor växer i midnattssol vilket ger extra näring till både grödorna och djuren som betar det.

Foto: Foto: Hampus Andersson

Foto: Hampus Andersson

Sedan han startade verksamheten har han tydligt märkt av att det kommer fler besökare till Luleå, både nationella och internationella.

– För restaurangbranschen är det jätteviktigt att stan växer, för att vi ska kunna fortsätta att utvecklas, säger han.

Och växer gör nu Luleå. Sedan 2011 har priserna på bostadsrätter mer än dubblerats och priserna på villor stigit med 50 procent. Efter flera år med få nya bostadsprojekt byggs det nu runt om i Luleå, småtomter säljs av och ett par kilometer utanför centrum växer ett nytt bostadsområde fram.

Men hur gick det egentligen till? Historien kan ta en början redan förra gången som framtidshopp spirade i Luleå, för att sedan krascha och sprida ut sig som en tyngande jantelag över hela staden, sviken av makten i storstaden som äntligen hade bekräftat stadens potential.

I början av 70-talet blomstrade stålindustrin i norra Sverige. Det statliga Stålverk 80 planerades i Luleå och lokalpolitikerna jublade. Detaljplaner för nya bostadsområden klubbades och äldre hus i centrum revs för att ge plats till nya fastighetsprojekt inför den kraftiga värdeökning som väntades.

Det var en triumf för lokalpolitikerna och presenterades som en nationell storsatsning på norrländskt näringsliv.

Men 1976 vände allt. Stålkrisen var ett faktum och den borgerliga regeringen stoppade Stålverk 80 eftersom allt tydde på att det skulle bli olönsamt. Luleå drabbades av en kraftig ekonomisk nedgång och byggprojekt kom att bli stående.

– Allt bara dog. Det blev en stor pyspunka på hela samhället och alla drömmar och visioner som skapats gick om intet, säger kommunalrådet Niklas Nordström.

Det stora misslyckandet kom att prägla Luleå i decennier. Medan invånarantalet i städer som Umeå, Tromsö och Bodö växt med minst 60 procent sedan 1975 har Luleås befolkning ökat med 15 procent.

Niklas Nordströms bild är att resan som Luleåborna ser resultatet av i dag började i slutet av 90-talet.

– Då började det hända saker. Det var mycket konflikter mellan politiker, näringslivet och universitetet och ur det kom ett beslut om förändring, för alla tre parter. Luleå var då en stad som fortfarande famlade, om vi inte är en stålstad – vad är vi då? Vad ska vi leva på?

Luleå var då en stad som fortfarande famlade, om vi inte är en stålstad – vad är vi då? Vad ska vi leva på?

Kommun, näringsliv och universitet började samarbeta. I dag är industrin fortfarande viktig. Men största arbetsgivare efter kommunen är numera universitetet med 1 700 anställda. Kulturen har tagit fart och idrotten vinner framgångar.

Att locka stora datacenter var ett lokalt initiativ som presenterades för kommunen i perfekt tajmning strax innan Facebook började leta.

– Att det var smidigt att samarbeta med kommunen och näringslivet var en av anledningarna till att man valde Luleå, säger platschefen Joel Kjellgren när han visar oss runt bland ventilationstrummor och lysande rader av servrar.Foto: Foto: Hampus Andersson

Joel Kjellgren, platschef i Facebooks serverhall. Foto: Hampus Andersson

Som lokal arbetsgivare är bolaget ingen jätte. 150 personer jobbar med driften av de två serverhallarna.

Men det har etablerats en ny typ av industri vilket lett till en ny arbetsmarknad och flera nya forskningsprojekt vid universitetet har riktats mot datacenter. Dessutom har besöksnäringen gynnats av att Facebook ofta tar emot besöksgrupper för att visa upp sina tekniska lösningar.

Foto: Foto: Hampus Andersson

Ungefär 150 personer jobbar med driften av serverhallen. Foto: Hampus Andersson

– Facebook har också gett Luleå en helt egen berättelse, vi sticker ut på ett sätt som ingen annan gör. Jag tror inte att vi hade blivit årets tillväxtkommun eller Placebrander of the year förra året, eller att vi fått samarbetet med Austin om vi inte fått Facebook, säger Niklas Nordström.

Men satsningarna har också sina baksidor. Just nu rasar den största offentliga debatten på flera år i Luleå mot Socialdemokraterna för en ny skolplan som bland annat innebär nedläggning av en grundskola. Över 8 000 namnunderskrifter har samlats in för att få till stånd en folkomröstning om planen, men politikerna har sagt nej.

För att bygga nya bostäder sålde det kommunala bostadsbolaget Lulebo ut stora delar av sitt bestånd. Två vd:ar i rad fick sparken på mindre än ett år för att de inte var överens med styrelsen.

Kommunledningen anklagas för att lägga pengar på marknadsföring i stället för välfärd och Niklas Nordström för att vara mer intresserad av sin egen politiska karriär än att värna om invånarna.

Det senaste året har två socialdemokratiska politiker lämnat sina uppdrag och offentligt anklagat partiet för att ha blivit odemokratiskt och toppstyrt.

– Socialdemokraterna har fjärmat sig från de små människorna och glömt bort invånarna för de stora planerna. Det är ett fantastiskt arbete att ha fått hit stora företag, men man får inte glömma de 76 000 kommuninvånarna som behöver vård, skola och omsorg, säger Ingrid Johansson, mångårig socialdemokrat som varit ordförande i jämställdhetskommittén, vice ordförande i byggnadsnämnden och ledamot i kommunfullmäktige i Luleå.

Hon är också kritisk till samarbetet med Austin.

– Texas har stränga lagar mot aborter och generösa vapenlagar. De står inte för de mänskliga rättigheter som vi Luleå står för. Det är okej om näringslivet eller universitetet söker samarbeten med Austin men som kommun tycker jag inte att vi ska ha det.

Niklas Nordström slår ifrån sig kritiken.

– Vi bedriver inte utrikespolitik som kommun. Vi ska samarbeta på viktiga platser i världen som gynnar vårt universitet, näringsliv och kulturliv, det är viktigt att människor möter människor.

Han säger att friktion och konflikter hör till förändringsprocessen.

– Vi måste ta de här besluten, till exempel om att sälja ut hyreslägenheter. Vi kan inte bara fortsätta som förut om Luleå ska växa.

Foto: Foto: Hampus AnderssonFoton i text: Hampus Andersson

Fakta. Facebook i Luleå

Fram till år 2020 beräknar Facebook själva att nära 2 200 tillfälliga jobb har skapats i direkt anslutning till de två datahallarna. Dessutom ska datacentret ha bidragit till 4 500 heltidsjobb och skapat affärer till ett värde av 9 miljarder kronor.

Cirka 150 bestående jobb har skapats för driften av de två hallarna.

Källa: Facebook

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.