Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Tv-avgiften vanligaste skulden bland svenskarna

Flest svenskar har betalningsanmärkningar till det offentliga på grund av obetald tv-avgift. Arkivbild.
Flest svenskar har betalningsanmärkningar till det offentliga på grund av obetald tv-avgift. Arkivbild. Foto: Markus Mainka/Alamy/Alloverpress

98.630 personer har betalningsanmärkningar hos Kronofogden därför att de inte betalat sin radio- och tv-avgift, visar en undersökning som kreditupplysningsbolaget Syna gjort.

Svenskarnas skuldberg till det offentliga är i miljardklassen. Betalningsanmärkningar på drygt 66 miljarder kronor ligger hos Kronofogden där skulden är till den offentliga sektorn. 

Den vanligaste av dessa skulder är obetald radio- och tv-avgift, där 98.630 personer nu har betalningsanmärkningar hos Kronofogden. Det totala skuldbeloppet är 1,1 miljarder kronor enligt kreditupplysningsbolaget Syna.

– Den som har betalningsanmärkningar har ofta flera olika typer, det hänger oftast ihop. Sett till radio- och tv-avgiften är det drygt 10 procent av alla som har obetalda skulder till offentlig sektor som har bara den skulden, säger Harald Stjerna, delägare på Syna.

– Man kan tänka sig att det finns många som inte betalar av ideologiska skäl, men konsekvenserna med betalningsanmärkning blir ju de samma. Jag kan tänka mig att, om man jämför med skatteskuld, att man tar mindre allvarligt på det. Sen tror jag också att om man är i den situationen att man har svårt att betala sina räkningar är inte tv-avgiften det som man betalar först. Det är en spekulation, men jag misstänker att man betalar mat, hyra och el innan TV-avgiften, säger han.

Läs mer: Radio- och tv-avgiften kan skrotas

I slutet av augusti meddelade Public service-kommittén, den utredning som ser över hur public service kan komma att finansieras, att de föreslår att avgiften görs om till en predestinerad skatt, liknande begravningsavgiften, som betalas in men som behandlas utanför statsbudgeten.

– Om radio- och tv-avgiften betalas på ett annat sätt än vad den görs i dag, kanske det blir en färre som får betalningsanmärkningar, säger Harald Stjerna.

Den näst vanligaste skulden är obetalda skatter, där 91.358 personer har skuld till Kronofogden på totalt nästan 18,3 miljarder kronor.

– När det kommer till skattekontot kan vi se att det är få personer som har väldigt stora skulder, säger Harald Stjerna.

På tredje plats kommer skulder rörande studiemedelsavgiften, det vill säga personer som inte betalar av sitt lån till CSN i tid och därmed dras till Kronofogden efter påminnelser. Totalt 1,8 miljarder kronor handlar det om, fördelat på 87.658 personer.

En siffra som sticker ut rör underhållsstödet. Där har 36.417 personer skulder till ett värde av 1,2 miljarder kronor. Underhållsstödet är till exempel fall där en förälder inte betalar underhållsstöd för sina barn efter en separation.

– Underhållsstöd brukar presenteras som den vanligaste betalningsanmärkningen. Är det så att man inte betalar varje månad så blir det ett nytt ärende och har du flera barn så ökar antalet ärenden. Sett till antalet personer hamnar den skuldkategorin en bit ned på listan, säger Harald Stjerna.

Den som har betalningsanmärkningar hos Kronofogden kan få svårt att köpa telefonabonnemang, ta lån för att köpa bostad eller att handla på postorder med faktura. Vissa arbetsgivare gör också kontroller för att se ifall en person som söker arbete har betalningsanmärkningar. Harald Stjernas råd till personer med flera skulder är att ta tag i problemet direkt.

– Generellt brukar vi rekommendera personer som har problem med att betala räkningar att de ska kontakta den de har skulden till. Om man får problem med att betala, sopar problemet under mattan och slutar svara, ska man göra tvärtom. Kontakta den man har skuld till och berätta hur läget är, då brukar det gå bättre än att bara gömma sig. Då brukar konsekvenserna bli större, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.