Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Tvist om riskerna för att låga löner sprids

Stefan Löfven.
Stefan Löfven. Foto: Anette Nantell

Nu ifrågasätts statsminister Stefan Löfvens påstående att det finns ”oerhört tydlig” forskning för att lägre löner till nyanlända skulle sprida sig till andra löntagare med lägre inkomster. Riksdagsledamoten Mats Persson hävdar att de amerikanska undersökningar som Löfven hänvisar till inte går att översätta till svenska förhållanden.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven har de senaste veckorna gjort kampen mot låglönejobb till en ideologisk skiljelinje mot de borgerliga. I en riksdagsdebatt den 16 mars sade statsministern:

– Det går inte att isolera några gruppers löner och tro att det inte påverkar andra. Och det visar också forskningen. Den är oerhört tydlig på det här området. Den pekar på att sänkta löner för några kommer att pressa ned lönerna för den fjärdedel av löntagarna som tjänar sämst. Det motsvarar en miljon löntagare.

Löfvens påstående ifrågasätts av riksdagsledamoten Mats Persson (L) i en skriftlig fråga till statsministern. DN har bett statsrådberedningen visa vilken forskning statsministern hänvisar till. Det handlar om två ännu inte publicerade amerikanska rapporter.

Men dessa underkänner Liberalernas Mats Persson som själv är ekonomie doktor.

– Det går inte att jämföra amerikanska förhållanden med den svenska arbetsmarknaden som är helt annorlunda. Det finns därmed ingen ”oerhört tydlig” forskning – som statsministern påstår – som visar detta, säger han.

Men Stefan Löfven står på sig. Hans pressekreterare Erik Nises skriver i ett mejl till DN att forskningen är ”vederhäftig och relevant”.

På statliga institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger generaldirektören Olof Åslund att det är en tolkningsfråga om forskningen är ”oerhört tydlig” som statsministern påstår.

– De amerikanska studierna pekar på ett samband mellan förändrade lägstalöner och inkomstojämlikhet i nedre delen av lönefördelningen. Tittar man internationellt ser det alltså ut att finnas vissa spridningseffekter, säger Olof Åslund.

Men han pekar samtidigt på en skillnad mellan svensk och amerikansk arbetsmarknad. I USA finns lagstadgade lägstalöner, medan kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter styr lönesättningen i Sverige.

– Det är en svår fråga hur översättningsbart det är, säger Olof Åslund.

Liberalerna och Centerpartiet vill

Liberalerna och Centerpartiet vill se statlig inblandning om inte fack och arbetsgivare själva kommer överens om sänkta ingångslöner för enklare jobb till nyanlända.

Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår en ny anställningsform med lägre lön än lägsta lön enligt avtal.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.