Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Tysk kärnkraft avvecklad till 2022

Angela Merkel och energiminister Norbert Röttgen på presskonferens om kärnkraftspolitiken 22 mars.
Angela Merkel och energiminister Norbert Röttgen på presskonferens om kärnkraftspolitiken 22 mars. Foto: Michael Sohn/AP
Till år 2022 ska Tyskland ha avvecklat kärnkraften. Förbundskansler Angela Merkels regeringskoalition har enats om en tidtabell för när alla kärnkraftverk ska vara avstängda, sade landets miljöminister natten till måndagen.

Efter kärnkraftsolyckan i Japan i mars, till följd av jordskalvet, backade Merkel från ett beslut förra året om att förlänga livslängden för landets 17 kärnkraftverk. Dessutom stoppades de sju äldsta reaktorerna tillfälligt.

Miljöminister Norbert Röttgen sade att de reaktorer som stängdes direkt efter kärnkraftskatastrofen i Japan i mars inte kommer att återstartas.

Beslutet togs vid ett möte med ledarna för partierna i Merkels regeringskoalition, kristdemokratiska CDU, dess bayerska systerparti CSU och Fridemokraterna (FDP). Mötet som inleddes på söndagskvällen slutade först en bit in på måndagsdygnet.

Tyskland blir därmed den första stora industrination som överger kärnkraften. Ett av de fyra bolag som driver tyska kärnkraftverk är Vattenfalls tyska dotterbolag.

Tyskt näringsliv har varnat för att en tidigarelagd avveckling kan leda till energibrist som hotar landets industri. Före mars i år svarade kärnkraften för cirka 23 procent av Tysklands energiproduktion.

Vattenfall uppfattar överenskommelsen som preliminär, meddelar Maria Lidzell på bolagets presstjänst. Ett slutgiltigt regeringsbeslut väntas den 6 juni. Först därefter tänker Vattenfall kommentera enligt Lidzell.

Vattenfall driver två reaktorer i Tyskland, en i Brunsbüttel och en i Krümmel. Dessa har dock stått stilla sedan 2007. Vattenfall är även minoritetsägare i kärnkraftverket Brokdorf i Tyskland.

Vattenfalls andel av den totala installerade kärnkraftskapaciteten i Tyskland är 7,2 procent, uppger den statliga energijätten i sin årsredovisning.

Det totala antalet anställda vid Vattenfalls verksamheter i Tyskland uppgår till cirka 20.000, vilket motsvarar ungefär hälften av koncernens personalstyrka.

Miljöminister Andreas Carlgren (C) tycker inte att den tyska vägen är idealisk.

– Att fokusera så starkt på vilket årtal kärnkraften ska avvecklas gör att man riskerar att missa det väsentliga: det vill säga hur vi ska klara den dubbla utmaningen att både minska beroendet av kärnkraft och minska klimatutsläpp.

Carlgren tycker att det var bra att man i svensk politik släppte just årtalsfixeringen.

Tyskland medger nu att avvecklingen kommer att ha sina nackdelar, påpekar Carlgren.

– Den avgörande frågan nu för Tyskland är att man högst troligt kommer att öka importen av kärnkraftsel från Frankrike och att man riskerar att inte lika snabbt klarar att avveckla det fossila beroendet — framför allt av kolkraften.

Carlgren tycker inte att den tyska linjen är ett tecken i tiden.

– Andra länder tycks välja en annan väg. Tyskland riskerar nu att hamna i ett läge med en väldigt ryckig energipolitik.

Den svenska linjen ser han som mer långsiktig och därför lämpad för en nation som är så beroende av sin industri.

Miljöministern vill invänta exakt vilka lärdomar man kan dra av katastrofen i Fukushima, men säger att man aldrig får kompromissa med säkerhetskraven.

– Utan starka påtryckningar från en mycket bestämd tillsyn och myndighetsgranskning så riskerar man att säkerhetsarbetet undergrävs.

Carlgren vill invänta vad Vattenfall självt säger om följderna för bolaget, men han tror att det finns viktigare saker.

– För Vattenfalls del tror jag att det är en mycket större fråga vilket energiinnehav de ska satsa på för framtiden.

Har Sverige kärnkraft om 20 år?

– Då kommer vi att ha väsentligt mycket mer förnybar energi — jag kan tänka mig klart över två tredjedelar — och jag tror att det är mycket möjligt att vi har valt att stänga av några kärnkraftverk, men det återstår att se. Det viktigaste är hur snabbt vi bygger ut den förnybara energin.

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson välkomnar inte oväntat den tyska regeringens beslut.

– Det var väl ett kul beslut, roligt med politiker som vågar fatta beslut. Vi välkomnar naturligtvis det. Det är bra att man satt ett datum för avvecklingen, det skapar en tydlig tidsplan, säger ho.

– Det skapar tydlighet för industrin att man visar med hela handen vad för energisystem man vill bort ifrån. En tydlig tidsplan skapar bättre förutsättningar för det förnybara, säger Romson.

Hon anser att Sverige borde göra samma sak. Men det tyska beslutet kan även gynna Sverige.

– Tyskland har otroliga möjligheter som industrination att utveckla det framtida energisystemet. Vi kan lära mycket av att Tyskland halverat kostnaderna för solenergi, säger hon.

Hon framhåller också att sol, vind och biogas tar allt större marknadsandelar i Tyskland och att investeringstakten där är mycket högre än i Sverige.

Vänsterpartiets energipolitiske talesperson Kent Persson välkomnar det tyska beslutet om kärnkraften.

"I ljuset av händelserna i Japan är det mycket glädjande att Tyskland tar det här historiska beslutet och stänger sina reaktorer", säger han i en skriftlig kommentar.

Han reagerar på miljöminister Andreas Carlgrens reaktion på det tyska beslutet.

"Andreas Carlgren vägrar att erkänna att om vi drar ned på kärnkraften så blir det större utrymme för förnyelsebara energikällor. Carlgrens kritik av det tyska beslutet låter mer som moderat kärnkraftskramande än som centerpartistiskt miljötänk", skriver Kent Persson.

Folkpartiets talesman i klimatfrågor Carl B Hamilton gillar inte den tyska regeringens beslut.

– Det är ett väldigt olyckligt beslut som kommer att leda till en massiv ökning av koldioxidutsläppen i Europa. Det kommer att leda till fler gasledningar genom Östersjön och att kolgruvor i Polen och Tyskland som skulle läggas ned inte läggs ned, säger han till TT.

– Framför allt kommer det att leda till en ökning av naturgasen och att Europa blir ännu mer beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Att Miljöpartiets Åsa Romson kan kalla det för ett kul beslut tycker jag är väldigt obetänksamt. Det innebär att hon bejakar ett beslut som kommer att få en enorm klimatpåverkan, säger Carl B Hamilton.

Socialdemokraternas talesman i energifrågor Lars Johansson är inte förvånad över det tyska beslutet.

– Tyskland har haft den här debatten under lång tid. Nu återgår man till det beslut som den socialdemokratiska regeringen fattat tidigare i Tyskland. Det är ett positivt beslut, eftersom Tyskland vill ersätta kärnkraften med förnyelsebar energi.

– Det finns en risk för ökad kolanvändning, så man får verkligen hoppas att de gör en kraftfull satsning på det förnyelsebara. Det skulle kunna innebära ett tekniksprång inte bara i Tyskland utan i hela Europa, säger Lars Johansson.

Han anser att det tyska beslutet visar att den svenska regeringens beslut att tillåta ny kärnkraft inte är långsiktigt hållbart.

– Det här bekräftar betydelsen av att vi får långsiktiga överenskommelser över blockgränserna om energipolitiken, säger Johansson.