Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Tysklands avveckling kan kosta Vattenfall miljarder

Kärnkraftverket Krummel nära Hamburg som drivs av Vattenfall.
Kärnkraftverket Krummel nära Hamburg som drivs av Vattenfall. Foto: Alamy
Händelserna i Fukushima har fått Tyskland att svänga i kärnkraftsfrågan. Nya säkerhetskrav kan på sikt leda till en total avveckling. För svenska Vattenfall, som äger flera tyska reaktorer, så är det ovisst om vem som kommer att betala miljardnotan. ”Oavsett vad som sker, kommer vi att samarbeta fullt ut med myndigheterna”, uppger företrädare för Vattenfall till DN.se.

För Tyskland har Fukushima varit en väckarklocka, inte för att Tyskland skulle kunna få en jordbävning i Japans format, utan än mer som ett bevis för att tidigare sannolikhetskalkyler brister och att samtliga säkerhetsförutsättningar måste genomlysas på nytt.

Den 26 mars marscherade flera hundra tusen tyskar i Berlin, Bonn, Hamburg, Köln och München för att avveckla kärnkraften. Och CDU:s miljöminister Norbert Röttgen framträdde tidigt i tyska tv-kanalen ZDF och förklarade att Fukushima var en vändpunkt.

Nu finns det bara en väg – och den leder bort från kärnkraften, förklarade Norbert Röttgen.

Röttgen fick därefter medhåll från direktören för det tyska industriförbundet, Hans Peter Keitel, som anser att det inte går att driva energipolitiken som förr.

I ett försök att blidka det starka tyska kärnkraftsmotståndet har förbundskanslern Angela Merkel drivit igenom ett förslag vilket innebär att sju av landets kärnkraftverk, inklusive de reaktorer som svenska Vattenfall äger, står stilla.

Samtidigt har EU aviserat stresstester för kärnkraftsindustrin, men för Tyskland är detta inte nog utan landets nya riktlinjer går längre än något annat kärnkraftsland.

Enligt tyska miljödepartementets dokument, ”de första övervägandena avseende konsekvenser av Fukushima”, som DN:se tagit del av, ska en mängd olika experter, vilka främst hämtas utanför kärnkraftsindustrin, ta fram nya säkerhetsförutsättningar till den 15 juni 2011. Flera av dessa nya villkor anses redan vara omöjliga eller för kostsamma för att kärnkraftsindustrin ska kunna fortsätta som tidigare.

Underlaget för de nya säkerhetsreglerna handlar inte heller bara om lära sig från de tidigare bristande sannolikhetskalkyler som föregått Fukushima eller andra härdsmältor, utan också utreda förut förbisedda risker som till exempel fallet med Forsmark 2006, då fyra av fyra möjliga säkerhetssystem hade samma felaktiga konstruktion.

För Tyskland handlar det om helt nya scenarier där kärnkraften ska anpassa sig till större tyska jordbävningar än tidigare, ha bättre översvämningsskydd, ta större hänsyn till klimatförändringar, skyddas bättre mot externa händelser som väpnade attacker, cyberangrepp, pandemier och flygplanskrascher. I utredningsdirektiven anges också olika kombinationer av externa händelser som ska övervägas. I dag är inget kärnkraftverk i världen skyddat mot en flygplanskrasch likt World Trade center 11 september 2001.

Tidigare tyska beräkningar visar att om kärnkraftverken ska skyddas mot flygkrascher skulle det kosta närmare 500 miljarder kronor.

Svenska Vattenfall är delägare eller majoritetsägare i fyra kärnkraftverk i Tyskland, 20 procent av kärnkraftverket Brokdorf (byggt 1984), 33,3 procent av Stade som varit stängt sedan 2003 samt 50 procent av Krümmel (byggt 1984) och 66,7 procent av Brunsbüttel (byggt 1977).

För statliga Vattenfall skulle en permanent stängning av reaktorerna vara kostsamt och tidigare har tidningen Financial Times skrivit att Vattenfall förberett en stämning av den tyska staten, vilket bolaget senare tillbakavisat.

DN.se har i två dagar sökt en kommentar från Vattenfalls ledning, som också fått det tyska miljödepartmentets dokument av DN.se, men företaget har avböjt att kommentera vad detta betyder för Vattenfalls ekonomi eller om bolaget anser att liknande säkerhetsövervägande skulle behöva göras i Sverige.

– Det är för tidigt att diskutera detta då det inte finns något beslut förutom moratoriet som innebär att sju kärnkraftverk stoppats, säger Magnus Kryssare, pressinformatör på Vattenfall.

– Vårt fokus är nu på stresstesterna. Vi kommer att efterleva de beslut den tyska regeringen fattar och samarbeta fullt ut med berörda myndigheter, fortsätter Magnus Kryssare.

Lars Gunsell, specialist på reaktorsäkerhet vid Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, anser att det än så länge är svårt att uttala sig om det tyska initiativet men han vill inte utesluta införandet av nya säkerhetsvillkor också för svensk kärnkraft.

– Det är mycket som är i stöpsleven nu och mycket kommer att hända inom de närmaste månaderna. Hittills är det tyskarna som reagerat häftigast. De är snabbare ute, går längre och har en större politisk press på sig, säger Lars Gunsell.

– Vi har dock inte tagit ställning till hur tyskarna gör. Vi kommer däremot att genomföra de stresstester som EU aviserat. Då kommer de svenska kärnkraftverken att testas hur de ska kunna hantera olika händelser, säger Lars Gunsell, specialist på reaktorsäkerhet på SSM.

 

 

Kärnkraftsdebatt på tyska

Tyskland är inte som Sverige. I Tyskland ser debatten, säkerhetsbedömningarna, kontrollen av kärnkraftsverken och inte minst medias bevakning annorlunda ut. Sedan årtionde tillbaka har transporter av kärnavfall samlat tyska demonstrationer. Både socialdemokratiska SPD och det gröna partiet är enträgna kärnkraftsmotståndare. Och numera har också bland andra konservativa CDU och Angela Merkel svängt om.

Skillnaden mellan Sverige och Tyskland syntes senast som tydligt den 27 mars. Samma dag som Göran Hägglund sträckte ut en hand på DN debatt till Håkan Juholtom att komma fram till en kompromiss i kärnkraftsfrågan, bilket skulle vara politiskt självmord i Tyskland, vann de gröna en storseger i Baden-Württenberg.  Inte ens Angela Merkels hastiga omvändelse i kärnkraftsfrågan och stängningen av sju kärnkraftverk stoppade de gröna från att gå fram med 13 procentenheter i det viktiga delstatsvalet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.