Av utslaget framgår även att domstolen inte tror att så kallade euro-obligationer, där euroländerna tar upp lån gemensamt för att hjälpa fattiga medlemsländer med finansieringen, går att införa utan att begå tyskt grundlagsbrott.
Enligt bedömare kan kravet från författningsdomstolen innebära att Tysklands regering blir trögare i sin medverkan i hanteringen av skuldkrisen i eurozonen, då alla åtgärder måste förankras i parlamentet.
Fem framstående tyska akademiker och en konservativ politiker låg bakom de tre stämningsansökningarna, som lämnades in i samband med att euroländerna godkände det första stödprogrammet till Grekland i maj 2010 på 110 miljarder euro.
Sedan dess har euroländernas regeringar sjösatt liknande stödprogram till Irland och Portugal och därtill fattat beslut om ett andra stödprogram till Grekland, vilket dock ännu hänger i luften.
Det andra stödprogrammet till Grekland förutsätter dels att finländska krav på säkerheter för nödlån får en lösning. Dessutom kräver euroländerna och IMF att privata fordringsägare går med på eftergifter inom ramen för programmet.
Tysklands förbundsdag har planerat en omröstning om det andra grekiska stödprogrammet till den 29 september. Då tar förbundsdagen även ställning till om Tyskland kan gå med på att stärka eurozonens krisfond EFSF med mer resurser och ett utvidgat mandat.
Tillskottet till EFSF höjer Tysklands andel av garantierna bakom fonden från 123 miljarder till 211 miljarder euro, vilket motsvarar två tredjedelar av den federala tyska årsbudgeten.
Euron stärktes mot dollarn och de rekordlåga tyska obligationsräntorna steg något efter onsdagsförmiddagens domstolsutslag från Karlsruhe.
– Detta ses som goda nyheter. De kan fortsätta med räddningsinsatser i eurozonen, säger en handlare till Reuters.
Enligt analytiker var dock utslaget väntat och läget har inte förändrats nämnvärt, enligt Thorsten Polleit, analytiker på Barclays Capital.
– Vi räknade med ett utslag som detta. Men jag tror att ett stort mått av osäkerhet kommer att finnas kvar hos oss, säger han.
Polleit pekar bland annat på alla oklarheter som kvarstår kring eurozonens permanenta krisfond ESM, som ska ersätta den befintliga EFSF-fonden om två år.
Bara 75 procent av de privata fordringsägare som uppmanats att göra eftergifter till Grekland har sagt sig vilja vara med i programmet, rapporterar den grekiska tidningen Imerisia. Det är betydligt färre än de 90 procent som Grekland tidigare satt upp som mål för att gå vidare med programmet.
På fredag går fristen ut för de banker och försäkringsbolag som vill vara med på programmet, som i huvudsak går ut på att äldre obligationer byts ut mot nya med längre löptider.
Ett slutligt erbjudande till intresserade banker och försäkringsbolag ska presenteras i början av oktober och följs därefter, enligt planen, av att obligationerna byts ut i slutet av samma månad.
Finansdepartementet i Aten försökte på onsdagen tona ned problemet med att alltför få privata aktörer visat sig intresserade av att delta.
– Processen pågår ännu. Det är för tidigt att ange ett procent-tal, sade en tjänsteman på departementet till Reuters.
Finlands statsminister Jyrki Katainen varnade på onsdagen för att ett odemokratiskt och orättvist system håller på att utvecklas inom EU, med allt mer inofficiellt beslutsfattande.
Han dömde även ut eurozonens medlemmar för att de ska ha brutit mot sina egna regler under allt för lång tid och tillägger att finansiellt stöd till euroländer i kris måste vara "extrema undantag".
– Problemet i eurozonen är att skulderna är för stora. Ett annat problem är att vi har brutit mot, eller minst sagt tänjt på, reglerna under för lång tid, sade han i ett tal.
Finlands regering har, för att bidra till fler stödprogram till Grekland, krävt säkerheter, som ska täcka eventuella förluster för Finland om Grekland inte kan betala tillbaka lånen. Säkerheterna, som Grekland har gått med på, har ifrågasatts högljutt av andra euroländer och var så sent som i tisdags kväll uppe för diskussion på ett möte i Berlin mellan Finlands finansminister Jutta Urpilainen och hennes tyska och holländska kollegor.
Mötet resulterade inte i någon uppgörelse om säkerhetskraven och enligt Urpilainen håller Finland fast vid sitt krav.
– Varje land har sina prioriteter. Det är på inget sätt exceptionellt, sade hon till nyhetsbyrån FNB i samband med mötet.
EU-kommissionens talesman Amadeu Altafaj välkomnade på onsdagen beslutet i Tysklands författningsdomstol att godkänna tysk medverkan i stödpaket till euroländer i kris, som Grekland.
Samtidigt kommenterade kommissionen i ett pressmeddelande den italienska regeringens åtstramningsförslag, schemalagt för omröstning i landets överhus — senaten — på onsdagskvällen.
Därefter är det tänkt att även det italienska underhuset ska ta ställning till förslaget, som innefattar en momshöjning, justerad pensionsålder för kvinnor i privat sektor och en skattehöjning för höginkomsttagare med årsinkomster på över 500.000 euro.
Inför omröstningen har kritiker inom oppositionen krävt att premiärminister Silvio Berlusconi avgår och därmed öppnar för en blocköverskridande samlingsregering för att hantera krisen.
Regeringen har inför onsdagens omröstning i senaten gjort frågan om besparingar till en förtroendeomröstning.
Enligt EU-kommissionen bekräftar den italienska regeringens åtstramningspaket en vilja att klara uppsatta mål för underskott och skuldsanering, vilket bidrar till att hantera "de djupt rotade strukturella svagheterna i den italienska ekonomin".
Finansminister Anders Borg anser att skulddramatiken i Eurozonen är allvarlig.
– Det måste till ett ordentligt internationellt tryck på Grekland och Italien, säger Borg som också ser osäkerheten kring framför allt franska och tyska banker som bekymmersam.
Han återkommer till att lösningen till stor del ligger i att Grekland, Italien och andra skuldtyngda länder måste fås att genomföra de åtgärder som de tidigare utlovat.
Borg säger att dramatiken också gör det extra viktigt för den svenska regeringen att inför budgetarbetet se till att man har handlingsfrihet.
– Vi måste ha manöverutrymme och handlingsutrymme om vi kommer i ett mer krisartat läge, säger Borg.
Nederländernas premiärminister Mark Rutte vill se en möjlighet för euroländer att lämna valutasamarbetet som en del av ett nytt holländskt förslag till sanktionspaket, som ska strama upp budgetprocessen bland medlemsländerna.
– Länder som inte är beredda att hamna under förvaltarskap bör kunna välja att lämna eurozonen, sade Rutte när han presenterade förslaget inför det holländska parlamentet.
I det befintliga regelverket för euro-samarbetet saknas regler både för att sparka ut länder ur samarbetet och för frivilligt utträde.
Med de senaste justeringarna i åtstramningspaketet siktar nu Italiens regering på att dra ned budgetunderskottet med 54 miljarder euro (drygt 480 miljarder kronor) på tre år. Det kan jämföras med det paket som Silvio Berlusconi presenterade den 12 augusti på 45,5 miljarder euro.
Om Italiens överhus, senaten, skulle rösta mot förslaget på onsdagskvällen måste Berlusconi avgå. En majoritet av senatorerna kommer dock från regeringspartierna, vilket de flesta ser som en garant för att förtroendeomröstningen går vägen för regeringen trots intern oenighet om delar av besparingsplanerna.
Sparplanerna kommer sedan räntemarknaden i juli började ifrågasätta Italiens betalningsförmåga, vilket pressade upp räntorna på italienska statens obligationer till rekordnivåer. Räntorna har sedan dess pressats ned av stödköp från Europeiska centralbanken (ECB).
ECB har dessutom försett finansiellt pressade italienska banker med 85,1 miljarder euro i augusti, en ökning från 80,5 miljarder euro i juli och 41,3 miljarder i juni.
De italienska bankerna drabbas av krisen kring statsskulden då de sitter på en stor del av Italiens totala skuldbörda på cirka 1 900 miljarder euro.
– Vi är i en mycket besvärlig situation, där ett antal länder står inför djupt plågsamma politiska beslut. Greker, italienare, spanjorer och portugiser får nu pröva att överväga åtgärder som vi själva upplevde som mycket, mycket smärtsamma. Och då får man också ha respekt för att detta leder till en del politiska bekymmer, säger Anders Borg.
– Men nu måste vi kräva ansvar. Det måste vara så att de bidrar till att få bort den här onödiga osäkerheten, säger Borg.
– Det handlar helt enkelt om att Berlusconi måste skärpa sig och säkra att han agerar för hela Europa.