Luxemburg.
Euroländerna ökar nu pressen på den grekiska regeringen och anger en deadline till 18 oktober när ett nytt åtstramningspaket ska vara klart och godkänt. De nöjer sig inte heller längre med löften, utan kräver handling innan miljarderna som ska rädda landet från konkurs betalas ut.
De tuffa beskeden kom bara några timmar innan Tysklands förbundskansler Angela Merkel landar i Aten. Det riskerar att öka ilskan och protesterna mot hennes besök.
– Vi vill att regeringens löften om åtgärder ska omsättas i genomförda åtgärder före nästa utbetalning av EU och Internationella valutafonden, sade Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker vid en presskonferens strax före midnatt efter måndagskvällens långa möte.
Vid hans sida satt IMF-chefen Christine Lagarde som gav ett minst tufft besked.
– Det sker framsteg i förhandlingarna mellan EU/IMF-trojkan och grekiska regeringen. Mer måste göras på alla fronter, sade hon.
Den grekiska regeringskoalitionen har tagit fram ett åtstramningspaket på 13,5 miljarder euro, med sänkta pensioner och fortsatta nedskärningar av offentliga sektorn. Det har mötts av nya protester och en generalstrejk från ilskna medborgare. Men EU/IMF-trojkan har ändå ifrågasatt om åtgärderna är tillräcklig för att nå de uppsatta målen om att landet ska minska sina skulder och kunna stå på egna ben inom några år.
Premiärminister Antonis Samaras varnade i helgen för att Grekland tvingas ställa in betalningarna om man inte får nästa utbetalning på 31,5 miljarder euro före slutet av november.
Men Christine Lagarde och euroländernas finansministrar uttalade sitt fulla stöd för den hårda linje som EU/IMF-trojkan driver i Aten. Junckers val av deadline innebär att Samaras måste gå med på en uppgörelse före EU-toppmötet den 18 oktober. Om inte kommer en stor del av toppmötet förmodligen att handla om Greklands framtid i euron.
Euroländernas finansministrar gav också ett tufft besked till Cyperns regering, som begärde nödlån i somras men har förhalat förhandlingarna med EU/IMF-trojkan. Den kommunistiske presidenten Demetris Christofias har avvisat alla förslag på privatiseringar och försökt få lån från Ryssland i stället.
– Vårt enhälliga besked var att Cypern måste skynda på förhandlingarna för att snabbt nå en uppgörelse.
Några av de övriga krisländerna fick dock positiva signaler från Eurogruppens möte:
Portugal kan få en utbetalning på sammanlagt 4,3 miljarder euro från olika EU-fonder och från IMF. Dessutom har landet fått ytterligare ett år på sig att nå budgetmålen.
– Portugal bör kunna återgå till finansmarknaderna för sin upplåning nästa år, sade Jean-Claude Juncker.
Spanien fick beröm för sin reformprogram med avregleringar av arbetsmarknaden och ökad konkurrens. Enligt EU-kommissionens bedömningar går programmet till och med längre än vad EU tidigare krävt.
IMF-chefen Lagarde sade att ett expertteam från valutafonden ska åka till Spanien nästa vecka för att granska landets finansiella sektor.
Den spanska regeringen är utsatt för hårt tryck att begär stödköp av sina statsobligationer av Europeiska Centralbanken och euroländernas räddningsfonder för att pressa ner de höga räntorna. Men regeringen har krävt att få reda på vilka villkor som EU och IMF i så fall kommer att ställa innan man går in med en sådan begäran. IMF-granskningen kan vara ett steg som banar väg för det ställningstagandet.