Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Unga förlorare om pensionen skulle ändras

Flera borgerliga partier öppnar dörren för att krympa PPM-delen i pensionssystemet från 2,5 till 2 procent. Det skulle minska risken för att pensionerna sänks, visar nya beräkningar. Förlorare på en sådan förändring blir dagens unga som själva vill bestämma över sina pensionspengar.

I dag presenterar Pensionsmyndigheten en ny prognos för de kommande fem årens allmänna pension. Det är ingen upplyftande läsning, erfar DN.

Sedan den senaste beräkningen gjordes i oktober pekar alla faktorer som påverkar pensionerna åt fel håll: arbetslösheten stiger, inflationen är på väg upp och aktiekurserna svajar. Det innebär att bromsen slår till och minskar pensionerna 2014.

Det betyder i sin tur att pensionerna har sänkts tre gånger under en femårsperiod.
När det nuvarande pensionssystemet skapades var tanken att bromsen bara skulle slå till i undantagsfall. Men så har det inte blivit. Det visar att pensionssystemet är alltför instabilt, anser Socialdemokraterna som vill minska andelen av den totala pensionsavgiften på 18,5 procent som går till premiepensionssystemet (PPM).

– Det minskar risken för att bromsen slår i. Vi får en ekonomisk förstärkning, säger Tomas Eneroth (S), ledamot i pensionsgruppen.

Strax före jul fick pensionsarbetsgruppen ta del av nya beräkningar för vad en minskning av PPM-avgiften från 2,5 till 2 procent skulle betyda. Enligt en beräkning av Pensionsmyndigheten innebär en sådan överföring av avgiften att inkomstdelen i pensionssystemet får ett tillskott på 7 miljarder kronor. På lång sikt betyder det en förstärkning med hela 224 miljarder kronor eftersom pengarna väntas öka i värde.

– Det hänger samman med att den överföring du gör multipliceras med alla de år som är i pensionssystemet, konstaterar Tomas Eneroth.

En rundringning som DN har gjort visar att flera av de borgerliga ledamöterna i pensionsgruppen också öppnar dörren för en sänkning av PPM-avgiften från 2,5 till 2 procent.

– Om det behövs en justering i premiepensionssystemet får man vara öppen för det. Jag låser inga dörrar, säger riksdagsledamoten Lars-Arne Staxäng (M).

Centerpartiets ledamot Solveig Zander gillar egentligen inte idén, men säger:

– Jag är villig att diskutera alla förslag hur det kan bli bättre. Ingenting är hugget i sten. Det viktiga är att vi kommer överens.

Även Lars Gustafsson, kristdemokratisk ledamot i pensionsgruppen, är egentligen emot S-förslaget. Men han har tagit intryck av de nya beräkningarna.

– Jag är inte främmande för att man i ett visst läge ska titta på frågan.

Mest skeptisk är Folkpartiets representant Ulf Nilsson.

– Jag stänger inte några dörrar, men vi känner oss väldigt negativa till att sänka avgiften. Jag vill snarare titta på tekniska lösningar om bromsen verkligen måste slå till på det här sättet, säger han.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M), som leder pensionsgruppens arbete, ser en ändring av PPM-avgiften som ”en av många analyser som görs just nu”. Just nu utreds pensionsåldern, AP-fonderna och PPM-systemet. Utredningarna blir klara under våren.

– Det är ett stort bekymmer att vi har en betydande slagighet i pensionssystemet. Jag är väldigt pragmatisk att hitta lösningar som landar i att fler människor arbetar längre inom ramen för ett stabilt pensionssystem, säger han.

Hans partikollega Lars-Arne Staxäng ser en nackdel med att dagens unga skulle missgynnas om avgiften till premiepensionen sänks.

– Du lånar i princip lite pengar från framtida generationer. Det är den tvivelaktiga saken, säger han.

Pension

Det går att få pension från tre håll. Från staten, från arbetgivaren och från privat pensionssparande.
Pensionen från staten kallas allmän pension och alla som har arbetsinkomster tjänar in motsvarande 18,5 procent av lönen i allmän pension. Huvuddelen, 16 procent, går till inkomstpensionen medan 2,5 procent placeras av var och en i PPM-fonder.
Tjänstepensionen betalar arbetsgivaren premien för och man brukar räkna med att ungefär 90 procent av de anställda har tjänstepension. Facken och arbetsgivarna har förhandlat fram hur mycket pengar som ska avsättas.
Privat pensionssparande får var och en betala själv.
Det statliga pensionssystem vi har nu trädde i kraft den 1 januari 1999 och bygger på en uppgörelse mellan de fyra allianspartierna och Socialdemokraterna. Partierna bakom pensionssystemet samarbetar i Pensionsgruppen när det gäller förändringar av systemet.
Pensionssystemet är konstruerat så att det alltid ska finnas lika mycket pengar i systemet som svenskarna tjänat in i pension. Garantin för att detta fungerar är den automatiska balanseringen som populärt kallas bromsen.
Starkt förenklat kan man säga att bromsen slår till när det är dåliga tider och då sänks pensionerna. När det är goda tider höjs pensionerna.
Den allmänna pensionen har åkt berg och dal-bana under de senaste åren. Nästa år väntas bromsen som minskar pensionerna slå till för tredje gången på fem år.
2009: + 4,5 procent
2010: - 3,0 procent
2011: - 4,3 procent
2012: + 3,5 procent
2013: + 4,1 procent
2014 (prognos): - 0,8 procent *
2015 (prognos): + 0,5 procent *
* Prognosen gjordes av Pensionsmyndigheten i oktober i fjol. Ny prognos presenteras i dag.
DN.se. Slår bromsen till i pensionssystemet nästa år? Klockan 9.30 presenterar Pensionsmyndigheten en ny prognos om de kommande fem årens pensioner.