Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Ungas skuldberg en handelsvara för börsföretag

Grafik: DN
Det växande skuldberget av sms-lån till unga har blivit en handelsvara. Börsnoterade Intrum Justitia är ett av företagen som köper upp gamla skulder.

– Det är klart att vi tjänar pengar, säger kommunikationsdirektör Annika Billberg.

I går kunde DN visa att landets tio största snabblånebolag dragit sammanlagt 68 738 personer till Kronofogden. Granskningen visade samtidigt att de företag som orsakar flest ärenden hos Kronofogden är de som ger oförsiktiga lån till personer med svag betalningsförmåga.

Det här handlar om nästa steg i skuldindustrin: de som köper upp skulderna som sms-företagen skapar. Enligt Kronofogden finns flera företag som är aktiva på den marknaden. Bland dessa finns det börsnoterade Intrum Justitia. Avida Finans och Collector Credit är två andra bolag som köper upp skulder som råvaror. Skulderna kan stiga i värde med räntor på 30–40 procent årligen.

Att handla med skulder kan vara en mycket lönsam affär. I en del fall spelar det mindre roll om långivarna får tillbaka det utlånade kapitalet eller inte. De kan göra vinst i alla fall tack vare de höga räntor som är förknippade med skulden.

Dokument från Stockholms tingsrätt visar hur det kan gå till. Internetföretaget Cash Buddy lånade i två omgångar ut totalt 25 000 kronor till en 40-årig man. Räntan var 33,4 procent. När han inte längre kunde betala såldes skulden vidare till Intrum Justitia.

Trots att mannen bara hann betala tillbaka några tusenlappar av själva skulden fick Cash Buddy tillbaka sina pengar med råge. Mannen hade betalat sammanlagt över 17 000 kronor, mest i räntor. Resten tog Cash Buddy hem genom försäljningen av skulden till Intrum Justitia – och genom ett förlustavdrag. Staten bidrog med ungefär 2 300 kronor i sänkt skatt till utgivarna av lånet eftersom lånet inte betalades tillbaka.

Det som avgör priset på fordran – vad någon är beredd att betala för en gammal skuld – är huvudsakligen tre faktorer: hur gamla skulderna är, hur ung den skuldsatta är och hur stort belopp det handlar om. Gamla personer, gamla skulder och stora belopp betyder liten prislapp.

Unga personer med små belopp och färska skulder är det som uppköparna betalar mest för. Då är chansen störst att de ska få betalt för sin fordran. Någon gång kommer den unge att få ett jobb. I väntan på detta lagrar man skulderna, som växer snabbt och som kan förfölja en person långt upp i åldrarna. Skulden hålls vid liv genom att man påminner om den någon gång per år.

Handeln med skuldstockar kan vara ett skäl till att snabblåneföretag bryr sig mindre om att kontrollera kundernas betalningsförmåga, något som man måste göra enligt god kreditgivningssed. Konsumentverket har varnat 15 företag för att de lånar ut pengar på för lösa boliner.

Flera branschexperter som DN talat med uppskattar att skulden i exemplet ovan bör ha sålts för ungefär 50 procent av värdet. Det är det som ligger till grund för beräkningen. Det borde betyda att Cash Buddy dragit in omkring 8 000 kronor, trots att skulden inte betalades och att det räknas som en kreditförlust.

Intrum Justitia vill inte lämna ut några detaljer kring affären.

– Jag vill inte kommentera ett enskilt ärende. Mellan 5 och 70 procent betalar vi normalt sett för skuldstockar, säger Annika Billberg, kommunikationsdirektör på Intrum Justitia

Är det seriöst att handla med den här typen av fordringar med skyhöga räntor?

– Vi har blivit allt mer restriktiva med att köpa den här typen av stockar. Räntorna är avtalade från början, och det kan vi inte göra något åt. Vad vi kan göra när vi tagit över skulderna är att komma överens om avbetalningsplaner och ackord. Men det är klart att vi tjänar pengar på dem, annars skulle vi inte ta en finansiell risk.

Intrum Justitia har som mål att ha en avkastning på 15 procent på sina köpta fordringar. Det har koncernen klarat med råge. Mellan 2008 och 2012 har avkastningen legat mellan 17 och 21 procent.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.