Malmös omstöpning saknar förmodligen motstycke i modern svensk historia. År 1960 arbetade 40 procent av stadens befolkningen på någon av de stora industrierna med Kockums i spetsen.

Kräftgången började på 70-talet och nådde sin kulmen under 90-talskrisen. Malmö var inte längre en industristad. När den stolta Kockumskranen monterades ned i fjol var det en senkommen symbolhandling.

Staden hade bytt folk. Mellan 1970 och 1985 minskade befolkningen med 35 000 personer. Gamla Malmöbor bosatte sig i Bjärred, Staffanstorp, Vellinge och Lomma.

I vintras hade befolkningen äntligen nått samma nivå som 1970. 35.000 personer har flyttat in. Mer än hälften kommer från andra länder - Irak, Iran, det forna Jugoslavien och på senare år - Danmark.

I dag jobbar 13 procent av Malmöborna med att tillverka något. Lund är i jämförelse en större industristad.

Så vad är Malmö i dag?

- Vi är på väg mot något sorts kunskapssamhälle, tror Kent Andersson, kommunalråd med ansvar för arbete och integration och Malmöbo sedan födseln.

Ett exempel är högskolan som startade 1997 och i dag har 20.000 studenter, vilket ska jämföras med 6.000-7.000 studenter som fanns tidigare på de lärar- och tandläkarutbildningar som sorterade under Lunds universitet.

Kent Andersson säger att det är invånarna som är stadens tillgång.

- Befolkningen ökar starkt i åldrarna 20-34 år. Vi har människorna. Det är mycket bättre att ha dem än att inte ha dem, säger han och pekar på det som kommer att hända när 40-talisterna går i pension. Här finns också utmaningen. Var femte Malmöbo är född utomlands och nära hälften - 40 procent - har minst en förälder som kommer från ett annat land.

Och samtidigt som Skåne och särskilt Malmö går på tvärs mot rikstrenden - här blir jobben fler, medan Storstockholm backar och Göteborgsregionen står still - så är också arbetslösheten större i Skåne och särskilt i Malmö. Tillväxten sker i dag framför allt inom sektorn "företagstjänster".

- Det kan vara allt från städfirmor till revisionsbyråer, förklarar Göran Olsson, utredare på länsarbetsnämnden.

Eftersom inflyttningen ökar, ökar trycket på arbetsmarknaden. Handeln får skjuts direkt och på sikt borde byggbranschen bli het, tror han.

Danskarna var i fjol Malmös största invandrargrupp och flera tusen skåningar har sin utkomst i Danmark. Bron har blivit en injektion för turismen och fört Skåne närmare den starka danska ekonomin.

Arbetslösheten är förhållandevis hög och koncentrerad till invandrartäta stadsdelar som Rosengård. Nu har utvecklingen bromsats.

I fyra stadsdelar jobbar kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan tillsammans för att ragga jobb hos företag. De nöjer sig inte med dem som aktivt söker jobb, utan satsar även på dem som har långa sjukskrivningar eller passiviserats av lång arbetslöshet.

- Vi försöker få tag på företag som vill satsa på integration och mångfald ur ett lönsamhetsperspektiv. Det är det enda som funkar, säger Benny Gustavsson, som är ansvarig för arbetsförmedlingens integrationsarbete.

Vad är lönsamhetsperspektivet?

- Att få arbetskraft så att de slipper etablera sig någon annanstans.