Den som deltagit i UF under gymnasietiden har 20 procent större sannolikhet att bli egenföretagare än befolkningen i övrigt och de företag som startas av före detta UF-företagare omsätter i genomsnitt 20 procent mer än liknande bolag i en kontrollgrupp.

När det gäller mer ambitiösa företagsformer som aktiebolag är sannolikheten att starta ett sådant 60 procent större bland manliga UF-företagare och 80 procent större bland kvinnliga.

– Att det ger så stort utslag bland kvinnorna beror dels på en lärandeeffekt, dels på att det saknas kvinnliga förebilder i samhället. Bara en tredjedel av alla nya företag drivs av kvinnor, säger Karl Wennberg som i studien har behandlat data från perioden 1990–2007 och företagens första tio år under den perioden.

Under den tiden har företagen skapat drygt 43 000 jobb.

Karl Vennbergs slutsats är att eftersom UF-konceptet har funnits i 30 år borde de tidigare UF-företagarna ha skapat minst 120 000 jobb.

Nick Larsson fick i alla fall blodad tand. Tillsammans med två klasskamrater startade han UF-företaget Stat som sålde kalsonger med en kondomficka. Efter gymnasiet återuppstod det som ett vanligt företag.

– Vi har kvar företaget, men marknadsför det inte så det ger mest lite ströinkomster, säger Nick Larsson som menar att UF-tiden gav nyttiga erfarenheter.

– Vi förstår ju bättre vad man har för praktisk nytta av det vi läser nu. Många som går på Handels vill jobba på investmentbank eller så när de gått ut. Vi vill driva företag.

UF-tiden tycker han är en av de största händelserna hittills i livet.

– Och så blir det mycket kortare startsträcka när vi ska starta nästa företag, säger han.

Rapportförfattaren Karl Wennberg menar att det finns mycket att lära av UF-konceptets praktiska inriktning.

– På ett år gör de i praktiken vad vi ägnar tre års studier åt här på Handels. Det är klart att det blir lättare att lyckas som företagare om man fått göra alla praktiska moment i en trygg miljö. Och så är det roligt. Effekten av det ska man verkligen inte underskatta.