Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Uppgörelse om Cypern klar

Cypern och euroländerna enades efter mer än tio timmars tumultartade förhandlingar om en ny uppgörelse som räddar landet undan konkurs. Små banksparare skyddas, men stora ingrepp i landets två största banker kommer att slå hårt mot ekonomin.

– Det här är tungt för Cypern, men vi får nu en lösning som Tysklands regeringen hela tiden velat ha, sade finansminister Wolfgang Schäuble efter mötet som slutade vid tvåtiden natten till måndagen.

Det krävdes en medlingsinsats av EU-ordföranden Herman Van Rompuy för att nå en kompromiss efter den djupa konflikt som uppstått mellan Cyperns regering och de rika euroländerna och Internationella valutafonden. Men förhandlingarna avbröts flera gånger under söndagskvällen och president Nikos Anastasiades uppges ha hotat att avgå inför kraven på att landets båda största banker, Bank of Cyprus och Laiki, skulle läggas ner.

Uppgörelsen innebär nu att enbart Laiki bank helt ska läggas ner. Banken delas upp i en "god bank" och en "dålig bank". Säkra tillgångar och bankkonton under 100 000 euro förs över till den goda banken, och inkorporeras därefter i Bank of Cyprus. Osäkra lån och bankkonton över 100 000 euro läggs i den "dåliga banken", som successivt ska avvecklas.

Enligt Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem finns 4,2 miljarder euro på sparkonton över 100 000 euro i banken.

– De kan svepas med helt i rekonstruktionen, men det är möjligt att en del kan komma tillbaka.

Landets största bank, Bank of Cyprus, ska rekapitaliseras för att kunna leva vidare. Men det blir de nuvarande ägarna och de rika spararna som får stå för rekonstruktionen av banken. Bankkonton över 100 000 euro fryses tills vidare, och cypriotiska regeringskällor talade om 30 - 40 procents förluster på kontona.

Jeroen Dijsselbloem sade att det inte går att ange någon siffra på hur stora förlusterna kan bli för de många rika ryssar liksom för cypriotiska företag som har konton i banken. Det kommer att ta "lite tid" att räkna fram det.

Europeiska centralbanken drar nu tillbaka sitt hot om att stoppa likviditetsstödet till de cypriotiska bankerna. Men Bank of Cyprus får en extra skuldbörda genom att den tvingas ta över de ECB-lån på 9 miljarder euro som Laiki har.

Med den här uppgörelsen får nu Cypern det nödlån på 10 miljarder euro, som även ingick i den första uppgörelsen för en dryg vecka sedan. Det blir ingen engångsskatt på banksparandet i någon bank.

Cyperns parlament, som röstade nej till den första uppgörelsen, behöver därför inte heller ta ställning till den här. Parlamentet gav redan i förra veckan klartecken för omstrukturering av de krisande bankerna.

– Det här är egentligen en bättre uppgörelse än den från förra veckan, sade Jeroen Dijsselbloem. Den koncentrerar sig på det verkliga problemet, landets två största banker. Nu kan resten av banksektorn återhämta sig snabbare.

Men de två bankerna står för uppåt 80 procent av landets banksektor, och företagen som har stora insättningar i bankerna kommer att råka mycket illa ut i nedskrivningarna. Dessutom kommer tusentals jobb att gå förlorade när de båda bankerna ska skäras ner.

Finanskommissionären Olli Rehn medgav att det kommer att leda till en ekonomisk nedgång i landet.

– EU-kommissionen kommer att skapa en arbetsgrupp för att ge tekniskt stöd till Cypern för att kunna stödja dem som drabbas, sade Rehn.

Jeroen Dijsselbloem ville inte medge att euroländerna och IMF gjort några misstag trots den senaste veckans politiska kalabalik och den hårda internationella kritiken mot att man i den första uppgörelsen bröt mot EU:s insättningsgaranti och tänkte beskatta sparkonton under 100 000 euro.

– Det var den uppgörelse som var politiskt möjligt. Nu får vi se till att avsluta den debatten, sade han.

Dijsselbloem ansåg inte heller att konflikten gör det svårare att skapa en bankunion i EU, med gemensam insättningsgaranti och samordnad bankkrislösning.

– Det här har bara ökat vikten av att snabbt nå fram till en bankunion, sade han.

Internationella valutafondens chef Christine Lagarde har enligt uppgift hårdast drivit kravet på att avveckla Cyperns båda storbanker, och det har varit hårda motsättningar i den så kallade trojkan, med EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och IMF.

– Det kan ha varit friktioner, men nu är det löst.

– Vi har haft en av de mest komplicerade utmaningarna att hantera med en alltför stor banksektor. Nu får vi en lösning som leder till att Cypern kan ha en statsskuld på 100 procent av bruttonationalprodukten till 2020, sade Lagarde.

Enligt planerna ska Cyperns banker öppna på tisdag. Men på måndagsmorgonen var det inte klart när de kan öppnas, och vilka banker som kommer att öppnas.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.