Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Uppgörelse om pengar till försvaret klar

04:04. Peter Hultqvist (S) om försvarsuppgörelsen.

En uppgörelse om pengar till försvaret är klar. Regeringen har kommit överens med de tre borgerliga partierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Överenskommelsen ger drygt tio miljarder kronor till försvaret under perioden 2016-2020.

– Det här är en viktig, framtidsinriktad och långsiktig överenskommelse om det svenska försvaret. Personligen känner jag stolthet och glädje över att ha lycktas med detta grannlaga arbete, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

I måndags hoppade Folkpartiet av försvarsförhandlingarna. Men tillsammans med de övriga tre allianspartierna har regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu nått en överenskommelse: Försvarsmakten får 10,2 miljarder kronor i anslag de kommande fem åren.

Det är fyra miljarder mer än regeringens utgångsbud på sex miljarder totalt under femårsperioden, men ungefär åtta miljarder mindre än den summa som Försvarsmakten har begärt.

M, C och KD ville ha en anslagshöjning på 13,7 miljarder kronor. Folkpartiet ville lägga samma summa som Försvarsmakten på cirka 17 miljarder. Överenskommelsens anslag innebär att Försvaret nu får 800 miljoner kronor mer årligen än regeringens utgångsbud.

Enligt regeringspartierna och de tre allianspartierna innebär överenskommelsen att Sverige får en stärkt försvarsförmåga som kan hantera det ökade militära hotet i närområdet i alla klimat.

– Det är viktigt för Sverige och en viktig signal till omvärlden, säger Peter Hultqvist.

Samtidigt medger försvarsministern att man inte har fullföljt allt som togs upp i Försvarsberedningens rapport från i fjol, som ligger till grund för analysen av behoven.

–Det är klart att vi har gjort en del bortprioriteringar. I grunden är det ändå en oerhörd satsning, säger Peter Hultqvist.

Försvarsministern beskriver uppgörelsens huvudpunkter så här:

De tio miljarderna läggs bland annat på att stärka grundläggande materiel som soldaternas personliga utrustning, fordon och liknande. Gotland får återigen fasta förband Förmågan till ubåtsjakt förstärks genom att befintliga fartyg rustas upp och byggs om samt att systemet med fasta sensorer utökas.

Värnpliktiga ska åter kallas in för repetitionsövningar. Samtidigt ska det närmare utredas hur man kan skapa ett nytt personalsystem med en blandning av professionella och värnpliktiga soldater. Försvarets framtida materielbehov ska utredas som ett underlag inför nästa försvarsbeslut 2020.

En särskild utredare ska granska Sveriges internationella samarbeten på det säkerhetspolitiska området med bland andra FN, EU, OSSE och Nato. Experten ska dock inte utvärdera den svenska alliansfriheten. De borgerliga partierna har alltså inte fått den utredning de ville ha, som uttryckligen skulle granska konsekvenserna av ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap.

Det ska också bildas en försvarsgrupp inom riksdagen som blir en plattform för att kunna diskutera frågor kring försvaret.

Folkpartiledaren Jan Björklund är besviken och menar att uppgörelsen kommer leda till neddragningar i försvarsförmågan som redan i dag är underfinansierad. Utredningen om internationella samarbeten ”bidde en tumme”, anser Björklund.

– Den utredning som nu ska göras är ju inte en Nato-utredning. Det är en sorts allmän analys av internationellt samarbete, och det intressanta är att den är redan gjord. Ambassadör Tomas Bertelman gjorde precis den utredningen för bara ett år sedan. Och det är exakt det uppdrag som nu ska ges en gång till, säger Jan Björklund till TT.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.