Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Upptinade relationer med USA kan ge Kuba mångmiljardsmäll

Kubanskas flaggor vajar utanför USA:s ambassad i Havanna. De upptinade relationerna mellan länderna kan leda till att tusentals amerikaner kommer att kräva ersättning för egendomar som förstatligades på 60-talet.
Kubanskas flaggor vajar utanför USA:s ambassad i Havanna. De upptinade relationerna mellan länderna kan leda till att tusentals amerikaner kommer att kräva ersättning för egendomar som förstatligades på 60-talet. Foto: Desmond Boylan/AP

Upptinade diplomatiska relationer med USA är inte bara positivt för Kubas ekonomi. Tusentals amerikaner kan nu komma att kräva ersättning för egendomar som förstatligades av Kuba på 1960-talet. Fordringar kan uppgå till motsvarande nära 70 miljarder kronor.

– De amerikanska och kubanska myndigheterna är än så länge bara i inledningsfasen när det gäller att bestämma vilken ståndpunkt man initialt kommer att ta i den här frågan och hur man ska förhandla om saken, säger Richard Feinberg, professor vid University of California i San Diego, till The Real Deal, ett månadsmagasin som riktar sig till den amerikanska fastighetsbranschen.

Enligt The Real Deal kan fordringarna från amerikanska medborgare på den kubanska staten uppgå till mellan 6 och 8 miljarder dollar. Det motsvarar mellan 51 och 68 miljarder kronor.

De största fordringarna på Kuba ligger hos internationella jätteföretag som Coca-cola och Colgate-Palmolive, men det finns även många mindre fordringsägare. The Real Deal berättar bland annat om Amy Rosoff vars föräldrar flydde från Kuba 1961 efter att Fidel Castro tagit makten och låtit staten överta familjens tillgångar. Familjen Rosoff förlorade då i ett slag en 5.700 hektar stor gård, en fabrik som producerade kläder och en 17-rums villa i kolonialstil i Havanna.

Länder med en historia av förstatliganden av privata företag och egendomar får i regel mycket svårt att locka internationella investeringar efteråt, helt enkelt för att ingen vill satsa kapital som riskerar att gå upp i rök.

Richard Feinberg arbetar på en vetenskaplig uppsats om olösta finansiella fordringar på den kubanska staten. Han anser att en uppgörelse om de beslagtagna egendomarna är avgörande för att Kuba ska kunna återupprätta något av sitt förtroende bland amerikanska investerare och etablera ett handelsvänligt klimat mellan USA och Kuba. Detta skulle vara en mycket välbehövlig injektion för den underpresterande kubanska ekonomin.

I gengäld har Kuba också fordringar på USA, bland annat kan man komma att kräva kompensation för att kubaner dödats och skadats i USA-initierade militära insatser såsom det misslyckade invasionsförsöket i Grisbukten 1961. Därtill frös amerikanska banker stora kubanska tillgångar efter Castro-regimens övertagande, tillgångar som Kuba nu sannolikt kommer att vilja kräva tillbaka. 2014 rapporterade det amerikanska finansdepartementet enligt The Real Deal att de infrusna kubanska tillgångarna i amerikanska banker uppgick till motsvarande omkring 2,3 miljarder kronor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.