Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

USA-högern får världen att hålla andan

Foto: Linda Forsell

Gränsen för hur mycket USA med nuvarande regler får låna är snart nådd. Om landet slår i skuldtaket får det stora konsekvenser för både USA och omvärlden.
DN:s Sanna Torén Björling tar tempen på det Republikanska partiets inflytelserika högerflygel. På nästa uppslag skriver DN:s Johan Schück och Michael Winiarski om de globala följderna.

Striden om ekonomin har lamslagit USA. President Barack Obama möter motstånd från splittrade republikaner. En del söker en lösning, men de mest hårdföra republikanerna vägrar kompromissa.

– Om Gud är för dig, vem kan vara emot dig? ropar en kvinna i salongen och jublet stiger som på en popkonsert.

På scenen står Ted Cruz och här, på den kristna högerns konvent, är den republikanska senatorn omåttligt populär. Han tackar åhörarna för engagemanget och lovar att stå på sig:

– Jag ska till Vita huset strax. Något ni vill hälsa presidenten?

Under förmiddagen avlöser de högprofilerade republikanerna varandra på scenen – Rand Paul, Paul Ryan, Mike Lee, Marco Rubio, Michele Bachmann – samtliga en del av den rörelse som under flera veckor har fått världen att hålla andan.

Det politiska dödläget kring budgeten har förlamat statsapparaten. Samtidigt driver nu USA allt närmare skuldtaket, det vill säga gränsen för hur mycket landet får låna. I går bröt samtalen mellan representanthusets republikaner och president Barack Obama samman. Om republikaner och demokrater i kongressen inte kan enas kring en höjning av taket före den 17 oktober kan USA inte längre låna pengar och betala sina räkningar – med förödande konsekvenser.

Klicka här för att se en grafik över vad som händer om skuldtaket inte höjs i tid.

Olika förslag diskuteras – enligt ett höjs skuldtaket för några veckor. Enligt ett annat höjs det under ett halvår och kombineras med en budgetlag, som då kan dra i gång statens maskineri. Men republikanernas krav för att rösta ja har hittills nobbats av Obama.
En uppgörelse som åtminstone för en tid skulle blåsa faran över är nu vad alla väntar på. Det är dock en kompromiss som ser ut att sitta mycket långt inne.

Förklaringen till det långvariga politiska stilleståndet kring budgetkrisen och skuldtaket finns i hög grad inom det Republikanska partiet.

Den kristna högerns konvent drar ett par tusen deltagare. De förenas i moralkonservativa värderingar och talar gärna om USA:s konstitution. Under kristallkronorna håller vapenlobbyn frukostseminarium under rubriken ”Praise the Lord and pass the ammunition!” (”Prisa Herren och hit med ammunitionen!”). I ett stånd i lobbyn säljs smycken med örnvingar, men bara högervingar – ”right winged jewellery”, i andra står abortmotståndare och patriotiska sällskap.

På den stora scenen menar Ben Carson, en neurokirurg och konservativ debattör som sympatisörerna hoppas se som presidentkandidat, att sjukvårdsreformen ”Obamacare” är det värsta som har hänt landet sedan slaveriet.

Men alla är inte hermeliner, och när Ted Cruz häcklar president Barack Obama avbryts han sju gånger och bredaxlade vakter för ut personer i publiken.

De senaste årens polarisering av politiken i USA har många förklaringar. En orsak är Republikanernas radikala gren, där konservativa Tea party-anhängare och den kristna högern sitter sida vid sida. De delar ett starkt motstånd mot ”etablissemanget” och ett Washington som struntar i ”vanligt folk”. Många av dem hatar Obama. De ser sina fri- och rättigheter hotade och känner sig undanträngda av minoriteter, de allt större grupperna som nästan alltid röstar demokratiskt.

Men för det Republikanska partiet har giren högerut lett till en identitetskris och många moderata republikaner är bekymrade över vart partiet är på väg. Vid ett seminarium på den konservativa tankesmedjan New America Foundation tidigare i veckan sa den republikanska exguvernören Christine Todd Whitman:

– Vi måste sluta vara ett parti av nejsägare. Vi kan inte vägra diskutera klimatfrågan, vi måste erbjuda lösningar på fattigdomen, rikta oss till minoriteterna. Det är inte konstigt att folk har tappat sugen, de tycker att det extrema politiska spelet är idiotiskt. Vi måste kunna ha en vettig debatt, kompromissa, få något gjort.

Men i kongressen dominerar den hårda linjen. Fast det är inte säkert att strategin är så lyckad. I en rad opinionsundersökningar klandrar allmänheten främst republikanerna för den kaotiska situationen.

Men det biter inte på alla. I den glittrande hotellmatsalen är talarna väl medvetna om kritiken:

– Vad ska vi göra när de trakasserar oss? Motstånd! Motstånd! Motstånd!

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.