Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

USA undviker skuldtaket

Det gick. USA undviker skuldtaket. Med minuter kvar till deadline röstades ett förslag igenom. Uppgörelsen innebär ett stort nederlag för Republikanerna.

Den akuta krisen löstes i sista stund, när representanthusets ledamöter bara ett par timmar innan midnatt röstade ja till en överenskommelse som tillfälligt höjer skuldtaket och genom en budget kan låta statsverksamheten igång.

Det kommer att ske omedelbart. President Barack Obama infriade sitt löfte om att skriva under lagen så snart pappret stuckits under hans näsa.

I en långsam, manuell process lades först rösterna i senatens plenisalen på Capitol Hill på onsdagskvällen, amerikansk tid. Klockan 20 räknades de: 83 senatorer röstade ja och 18 nej för det förslag som är en lätt modifierad version av det som utarbetades av senatsledarna i helgen.

En stor majoritet av demokrater och republikaner i senaten stod alltså bakom förslaget.

Ingen medlem utnyttjade heller möjligheten att förhala en omröstning genom långdragna protester. Bland nejrösterna fanns bland andra Tea party-anhängaren Ted Cruz, som kallade förslaget ”hemskt”.

– Om republikanerna i senaten bara hade stått enade och gjort gemensam sak med republikanerna i representanthuset hade vi kunnat stoppa "Obamacare" och gjort vad det amerikanska folket bett oss om, sa han.

Uppgörelsen innehåller detaljer kring besparingar som tidigare beslutats i syfte att få ned statsskulden och som under en tioårsperiod automatiskt träder i kraft om inget annat beslutas. Där finns också en uppförandekod, med stränga regler om att partierna måste utse förhandlingsdelegationer som arbetar fram hållbara kompromisser i fråga om såväl skuldtak som budget.

Lagförslaget vandrade efter senaten vidare till representanthuset, som vid 22-tiden lokal tid hade röstat färdigt, med 285 röster för förslaget, 144 emot. Sedan lämnade ledamöterna Capitol Hill.

Utfallet betyder att republikanerna var fortsatt djupt delade inför en lösning. Förslaget gick igenom med stöd av samtliga demokrater och en del av republikanerna.

Talmannen John Boehner kommenterade inte utfallet, men han var en pressad man.

Boehner har under hela krishanteringen under september och oktober haft stora problem med att hålla ihop sitt parti och – nästan – in i det sista gått på de mest konservativa republikanernas linje. Boehner har anklagats för dåligt ledarskap, vekhet och feghet – men får också goda omdömen. Under ett möte med sina partikamrater på onsdagseftermiddagen hälsades han med stående ovationer. Till en lokal radiostation sa talmannen senare:

– Vi kämpade väl, vi vann bara inte.

Överenskommelsen innebär ett betydande nederlag för Tea party-rörelsen. Denna konservativa, högljudda falang inom Republikanerna fick igenom högst marginella förändringar i president Barack Obamas stora sjukvårdsreform. En rad konservativa organisationer som också lagt in stora pengar i kampen för att förändra, förstöra eller förhala reformen såg också resultatet i går kväll som ett beklagligt misslyckande.

Men ingenstans leder uppgörelsen till champagnesprut. Politikerna själva hade under det att omröstningarna pågick och avslutades sent på onsdagskvällen mörka ringar under ögonen, då och då hjälpligt övertäckta av blackt tv-smink. Senatsledaren Harry Reid, en 74-årig demokrat och en av huvudpersonerna bakom uppgörelsen, såg närmast gråtfärdig ut när han utmattad tackade sina medhjälpare.

Och många – politiker, befattningshavare, proffstyckare, statsvetare och vanligt folk – är djupt bekymrade över vad de senaste veckorna har visat av politisk oförmåga och prestigebundet, mycket högt spel.

Till en del är de en illustration av ett system som inte längre tycks fungera, "systemet är komplett kaputt" som en senator sa. Kamrarna, där partierna har majoritet i varsin, blockerar ideligen varandra och det är mycket svårt för presidenten att få igenom sin politik.

Till den del ger de en bild av ett USA som på flera sätt är delat.

Å ena sidan är flertalet uppriktigt trötta på ställningskrig och kompromisslöshet. En ny undersökning från Esquire/NBC News visar att hälften av amerikanerna anser sig tillhöra något slags mitt.

Å andra sidan driver politiken åt rakt motsatt håll, där Demokraterna har gått åt allt mer liberal riktning (vilket i USA betyder åt vänster) och Republikanerna svängt ordentligt åt höger.

Skillnaderna mellan de som röstar på respektive parti växer, där demokraterna i hög grad attraherar människor i städerna, vid kusterna, bland kvinnor, unga och minoriteter som svarta och latinos. Republikanerna har stort stöd bland vita män i glesbygden.

Processen har pågått under flera år och accelererar. Förklaringarna är många och ofta sammanflätade.

Få tror att detta är en utveckling som kommer att vända – snarare det motsatta. De republikanska politiker som trots pressen i Washington röstade nej utmanas i sina egna valkretsar från höger. Om ett år går USA till mellanårsval och positioneringen inför det pågår redan. Ted Cruz, 42-årig jurist, har stigit i rang inom Tea party-rörelsen och är mäkta populär på hemmaplan i Texas, men en mer senior senator som Lindsey Graham – som varit skarpt kritisk till hur hans parti har hanterat krisen och uppmanat sina kolleger att säga ja – kan få det jobbigt i South Carolina.

– Tre fjärdedelar av amerikanerna är kritiska mot vad vi gör. De senaste två veckorna har varit en katastrof, vi har inte åstadkommit någonting. Vi måste vara självkritiska nu, sa Graham till CNN på onsdagskvällen.

Republikanerna är i dag ett mycket splittrat parti, där många moderata republikaner sett sig överröstade av de mer högerradikala, som den kristna högern och Tea party-rörelsen. Partiets framtid diskuteras nu intensivt både internt men också i öppna och livliga fora (inte minst i medierna), men åt vilket håll partiet tar vägen återstår att se. Skillnaderna mellan republikaner och republikaner är avgörande på många punkter, som synen på abort, invandring, vapen, religion, skatter och alla former av välfärdsstat.

De senaste veckornas politiska process har skakat många amerikaner. President Barack Obama sa i ett kort tal på onsdagskvällen, i försiktigt valda ord då representanthuset ännu inte hade röstat, att han hoppades att USA lärt sig en läxa, och sa att landet måste upphöra med sin farliga ovana av krisstyre.

Harry Reid var mer känslosam och tryckte på varje långsamt uttalat ord:

– Inramningen av denna kris är historisk. Allt har dessutom varit till ingen nytta. Vi får inte göra om samma misstag igen.

Redan under torsdag morgon sker ett första möte mellan republikanen Paul Ryan och demokraten Patty Murray, som båda i senatens budgetutskott, i form av en välbevakad frukost.

Men hur mycket detta ger återstår att se. Medan en del menar att krisen verkligen medfört lärdomar och skrämt upp politikerna ordentligt, tror andra att samma argument, samma låsningar, samma politiska dödläge vankas lagom till jul- och nyårshelgerna.

En budget gör det visserligen nu möjligt att dra igång statsapparaten igen - den har varit delvis stängd under 17 dagar, till en uppskattad kostnad av 24 miljarder dollar. Inte sedan 1995 har statsapparaten stängts, och med en skörare ekonomi nu har effekterna denna gång varit större. Sedan den 1 oktober har 800 000 personer varit permitterade, mängder av arbete vilar ogjort, löner är outbetalade - och ringarna på vattnet är svåra att uppskatta men har påverkat hela USA.

Men den nya budgeten löper ut redan i mitten av januari. Om ingen ny uppgörelse finns då väntar nästa stup.

Och tiden går fort.

Efter detta väntar en lång rad frågor som väntar på kompromiss: immigration, skattereform, infrastruktur, förskola och bankkontroll. Ingen tror att någon av dessa frågor är lätta att lösa.

Fortsättning lär följa.

Så styrs USA

USA styrs genom maktdelning, där den lagstiftande makten fördelas i ett tvåkammarsystem.

I senaten, som har 100 platser, har Demokraterna majoritet med 52 platser mot Republikanernas 46. Två oberoende.

Senatorerna väljs på sex år. En tredjedel av senatorerna väljs om vartannat år.

Representanthuset har 435 platser. Republikanerna har majoritet med 232 platser. Demokraterna har 200 platser, tre står tomma.

Den verkställande makten innehas av presidenten. Denne har också vetorätt över lagar som röstats igenom.

Den dömande makten sköts av domstolarna, där besluten i USA:s högsta domstol i hög grad påverkar politiken genom att bilda praxis.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.