President Obamas sjukförsäkringsreform är både hyllad och hatad i USA — och ett hett ämne i valdebatten.
Republikanska presidentkandidater lovar att riva upp lagen men för många amerikaner, som 23-åriga Kelly Corcoran, gör den stor skillnad.
– Om jag inte fått vara kvar på mina föräldrars sjukförsäkring hade jag varit tvungen att ta ett enklare jobb, bara för att vara försäkrad. Nu kan jag i stället vidareutbilda mig till yogainstruktör, vilket är min dröm, säger hon.
Det har gått ett drygt halvår sedan Corcoran tog sin examen i marknadsföring från ett universitet i Pennsylvania. Men på en tuff arbetsmarknad finns det inte många marknadsföringsjobb. Om inte sjukförsäkringsreformen gjort det möjligt för så kallade unga vuxna att täckas av sina föräldrars försäkringar tills de fyller 26 år så hade hon sannolikt tvingas jobba som kassabiträde.
I USA kan läkarbesök och medicin vid en vanlig halsfluss gå på 3 000 kronor för en oförsäkrad.
Nu jobbar Kelly Corcoran i stället extra i en affär med träningskläder — utan försäkringsförmåner — samtidigt som hon pluggar, sitter barnvakt och leder olika träningsgrupper. Kelly Corcoran med en yogamatta under armen har blivit en vanlig syn bland de grå och vita husen nära föräldrahemmet i Allendale i New Jersey.
– Just nu vill jag bara få mitt instruktörscertifikat och betala av mina studielån så att jag slipper bo hemma hos mina föräldrar. Om jag hade varit tvunget att finansiera min sjukförsäkring också så vet jag inte hur det hade gått, säger hon över en kopp te.
Att unga vuxna får stanna längre på familjens sjukförsäkring är en av få punkter i den snart två år gamla sjukförsäkringsreformen som trätt i kraft. Majoriteten av den omfattande lagen, som syftar till att ge majoritetens av USA:s 46 miljoner oförsäkrade ett skydd, införs inte förrän 2014. Då väntas en kraftig utvidgning av de statliga försäkringarna för pensionärer (Medicare) och låginkomsttagare (Medicaid) och skattelättnader för bolag som försäkrar sina anställda. Och då tvingas bolag att försäkra a l l a, även kunder med kroniska sjukdomar och handikapp.
Dessutom ska varje delstat skapa en slags sjukförsäkringsbörs som ska göra det lättare att hitta överkomliga försäkringar. Och från 2014 ska alla amerikaner kunna visa att de har sjukförsäkring i sin deklaration, annars riskerar de en straffavgift — en paragraf som anklagats för att vara grundlagsvidrig och under våren ska prövas av domstol.
På Columbia University på Manhattan i New York gör professor Michael Sparer försiktigt tummen upp för reformen, som han säger kommer att minska antalet oförsäkrade drastiskt. Samtidigt ger han sin förklaring till varför "Obama-care" får så många republikaner att se rött.
– USA är ideologiskt splittrat över hur stor roll statsapparaten ska spela i människors liv. Många republikaner vill hellre fokusera på kapitalistiska och individuella lösningar.
Varför väntar Obamaregeringen så länge med att införa stora delar av reformen?
– Komplexiteten är ett viktigt skäl. Ett annat är att man vill sprida ut kostnaderna över flera år. Men det är en riskabel strategi, om vi får en republikansk president finns det risk att åtminstone delar av reformen rivs upp.
En effekt av väntetiden är att många har vaga kunskaper om reformen — både i USA och utanför. Kelly Corcoran vill sprida ordet.
– Det känns ovärdigt att det finns människor i USA som inte har råd att gå till doktorn. Sjukförsäkringsreformen är bra, jag hoppas att den införs fullt ut.