Nästan varannan personalchef har stoppat en rekrytering för att den arbetssökande ljugit om sin bakgrund. Var tredje har i efterhand kommit fram till att en anställd har ett olämpligt förflutet.
Det visar en undersökning som Stockholms handelskammare har gjort.
- Det är allvarligt. Oftast ljuger man om utbildningsnivån och har skrivit saker som inte stämmer i sitt cv, säger Johan Treschow, analysansvarig på Stockholms handelskammare.
Han påpekar att det ibland kan röra sig om detaljer - att någon till exempel har en oavslutad kurs och inte har en formell examen.
- Arbetsgivaren skulle kanske inte skulle bry sig om personen berättade hur det var. Men om någon ljuger har det ett symbolvärde - att någon inte kan hålla sig till sanningen, säger Johan Treschow.
Handelskammarens undersökning bygger på intervjuer med 366 personalchefer för svenska företag med över 50 anställda.
Det visar sig att nästan alla företag har som rutin att kontakta referenspersoner. Att kolla tidigare anställning och utbildningshistorik är också vanligt.
Ändå finns det en hel del brister i personalchefernas efterforskningar. Var tredje har varit med om att anställa en person som har ett olämpligt förflutet som sedan påverkat arbetet negativt.
- Det kan handla om sådant som brott eller betalningsanmärkningar. Det kostar inte så mycket att göra bakgrundskontroller, men det blir väldigt dyrt att göra en felrekrytering, säger Johan Treschow.
Han ser ändå en tendens att företagen ökar kontrollen av sina kandidater innan de anställer. Främst är det personer som ska ha chefsjobb som kollas noggrannare.
- Nästan hälften av de tillfrågade säger att de har ökat sina bakgrundskontroller de senaste fem åren. Mycket talar för att det blir tuffare framöver, säger Johan Treschow.
Personalcheferna anger flera saker som de skulle vilja kolla som de inte undersöker i dag.
Ungefär hälften vill veta vilken sjukfrånvaro någon har haft och i fall en person har stämts eller är dömd för något brott.
Nästan lika många vill göra alkohol- och drogtest inför en anställning.
- Det är inget som företagen kan tvinga fram, men om det blir kriterier för att gå vidare i en process är det inte troligt att någon motsätter sig det. Det skulle kunna tolkas som att man har något att dölja, säger Johan Treschow.
Det som är något förvånande i undersökningen är att bara var tolfte personalchef kollar upp de anställda på internet, genom att till exempel googla på namnet. Ännu färre kollar upp om en person har en privat blogg.
- Det är konstigt, men kan nog vara en generationsfråga. Jag tror att vi snart kommer att se högre siffror. Man kan ju få viktig information om en persons åsikter eller livsstil på det sättet, säger Johan Treschow.