Sverige kommer att få tydligare miniminivåer för löner efter EG-domstolens beslut i Vaxholmsmålet.
Den bedömningen gör Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid Umeå universitet.
- Kollektivavtalets parter borde se till vilka miniminivåer som ska gälla, säger han.
EG-domstolen anser att fackföreningen Byggnads inte hade rätt att ta till stridsåtgärder för att tvinga det lettiska bolaget Laval att teckna ett kollektivavtal. Fackets blockad av arbetsplatsen i Vaxholm var inte i linje med EU:s krav på fri rörlighet av varor och tjänster.
Örjan Edström ser inte EG-domstolens dom som ett nederlag för den svenska modellen där fack och arbetsgivare kommer överens genom kollektivavtal.
- EG-domstolen erkänner det svenska fackets syn att det är okej med stridsåtgärder för att motverka social dumpning, med löner långt under det svenska kollektivavtalet, säger Örjan Edström.
Att domstolen slog ned på fackets agerande i det här fallet beror på att blockaden inte kunde motiveras med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa.
Enligt Örjan Edström ger domen facket rätt att ta till stridsåtgärder för att motverka social dumpning.
- Vad som är social dumpning är otydligt. Facket ville ha lönekrav som i Stockholmsområdet. Min tolkning är att om facket istället hållit sig till de grundläggande nivåer som gäller på svensk arbetsmarknad så hade det förmodligen varit okej med stridsåtgärder, säger han.
Örjan Edström tror att domen kommer att leda till att det blir mer tydligt vilka minimilöner som ska gälla på de olika avtalsområdena.
- Utländska företag måste få veta vilka krav man måste uppfylla för att slippa stridsåtgärder, säger han.
Det kan ske genom att man lagstiftar om minimilöner vilket är en vanligt i övriga Europa, eller, vilket troligt för svenska förhållanden, att arbetsmarknadens parter kommer överens om tydligare miniminivåer. I Osloområdet finns exempelvis en partssammansatt lönenämnd som, med stöd av en lag, kan besluta om vilka avtal som ska gälla.