Ekonomi

Utredare: Skriv av skulder efter 15 år

Många som fastnat i skuldfällan har svårt att komma tillbaka till ett normalt liv. Utredaren, Anna Hedborg, vill att skulderna ska skrivas av efter 15 år hos Kronofogden. ”Nu får de överskuldsatta ett livstidsstraff utan möjlighet att bli benådade”, säger hon.

På tisdagen presenterar utredningen ”Överskuldsättning i kreditsamhället?” sitt betänkande. Utredningen, beställd av regeringen, har letts av Anna Hedborg, tidigare socialförsäkringsminister och generaldirektör för dåvarande Riksförsäkringsverket.

Anna Hedborg föreslår en rad åtgärder som ska underlätta för de överskuldsatta att komma tillbaka till ett normalt liv.

Den tydligaste förändringen är att införa en preskriptionstid på 15 år för skulder som hamnar hos Kronofogden. Skulder till privatpersoner eller skulder som uppkommit genom ett brott skrivs av först efter 20 år.

– I oktober 2013 fanns 147 livstidsdömda fångar i svenska fängelser varav flera sannolikt blir benådade med dagens lagstiftning. Samtidigt fanns mer än 95.000 personer i Kronofogdens register sedan mer än 20 år och de blir inte benådade, säger Anna Hedborg.

Preskriptionstiden är inte tänkt att ersätta dagens system med skuldsanering utan att vara ett komplement.

Utredarna har använt en ovanlig metod för att få kunskap om svenskarnas skuldsättning. Uppgifter från Kronofogden och kreditupplysningsföretaget UC har samkörts med data ur Statistiska centralbyråns register. Därmed kan utredningen redovisa nya korrekta siffror på hur stora lån olika grupper har.

– Vi har uppgifter om varje hushåll och ner på personnivå. Därför har bearbetningen gjorts under SCB:s absoluta sekretess, säger Anna Hedborg.

Utredningen visar att mer än 95.000 svenskar har haft minst en skuld hos Kronofogden sedan 1992, alltså i över 20 år. Det framgår också att mer än 160 000 barn lever i hushåll där minst en av de vuxna har minst en skuld hos Kronofogden.

– Att vara hos Kronofogden innebär problem. Ofta att leva ett annorlunda liv där man ständigt hamnar i en värre och värre situation när räntor och avgifter ligger och tickar, säger Anna Hedborg.

Samkörningen gör det möjligt att se hur stora lån olika hushåll har. Bostadslånen är exempelvis fördelade så att 75 procent av dem med bolån har lån på mindre än 900.000 kronor. Bara 2,5 procent av den vuxna befolkningen har lånat dubbelt så mycket, 1,8 miljoner kronor, eller mer. De flesta av dem har höga inkomster.

De nya siffrorna visar också att höginkomsttagarna har de högsta skulderna men sällan hamnar hos Kronofogden. Låginkomsttagarna har lånat mindre summor men får oftare problem med att betala.

– Om några ska ha stora lån så är det rätt personer som har det, säger Anna Hedborg.

Förutom preskriptionstiden har utredningen andra strategier för att hjälpa de skuldsatta och förhindra att fler blir överskuldsatta. En av dem är att stärka skyddet för konsumenten.

– Strategin bygger på att försvara den goda betalningsmoral vi har, men den måste bygga på rimlig rättvisa mellan dem som lånar och de som lånar ut, säger Anna Hedborg.

En annan strategi är att ge konsumenterna mer råd och stöd för att klara kreditsamhället. Men det kräver att statsmakterna håller ett öga på utvecklingen.

– Det finns skäl att fundera på om det behövs ett forskningsinstitut. Det är orimligt att vi har sämre statistisk nu, samtidigt som nya lån och låneformer ökar hela tiden, säger Anna Hedborg.

 

Följ @DNEkonomi på Twitter!

Så ska man minska överskuldsättning

• Utredningen föreslår en rad åtgärder som kan ingå i en strategi mot överskuldsättning. Däremot finns inga färdiga lagförslag.
• Preskriptionstid. Betalningsskyldigheten för skulder ska upphöra 15 eller 20 år efter att de fastställts av Kronofogden eller i domstol. Tjugoårsgränsen gäller skulder från brott och skulder mellan privatpersoner.
• Saneringslån. En statlig låne­garanti ska hjälpa överskuldsatta att slå ihop små lån till ett större med bättre villkor.
• Avbetalning. Den svårt skuld­sattes betalningar ska minska skulden och först därefter gå till räntor och avgifter. Då sjunker den totala räntekostnaden, vilket ökar möjligheten att skulden kan betalas.
• Ny ockerlag. Avtalet delas i två delar, dels villkor för löptid och amortering och dels räntor och avgifter. Uppdelningen gör det möjligt att komma åt orimliga räntor samtidigt som skulden inte behöver betalas tillbaka omedelbart.
• Månadsuppgifter. När arbetsgivarna rapporterar in aktuella inkomstuppgifter varje månad minskar risken att myndigheterna betalar ut för höga bidrag. Därmed blir färre återbetalningsskyldiga.
• Ekonomiakut. En rikstäckande telefonrådgivningstjänst där det går snabbt att få hjälp. Ska komplettera kommunernas budget- och skuldrådgivning dit köerna är långa.
• Folkbildning. Konsumentverket och Kronofogden får statligt stöd till utbildning. En del av pengarna ska gå till verksamhet till viktiga grupper som barn och ungdomar.