Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Utrikes födda snart majoritet av de arbetslösa

Foto: TT

Antalet utrikes födda går inom kort för första gången om antalet inrikes födda bland de arbetslösa. ”Det krävs särskilda insatser för att de nyanlända ska kunna konkurrera om jobben”, säger Arbetsförmedlingens analyschef Mats Wadman.

Den svenska arbetsmarknaden dras alltmer isär. Svenskfödda och utbildade lämnar nu Arbetsförmedlingens rullor i snabb takt, medan allt fler utrikes födda och lågutbildade skrivs in som arbetslösa.

Det senaste året har antalet arbetslösa som är inrikes födda minskat med 20.000, medan de utrikes födda som är inskrivna på Arbetsförmedlingen blivit 16.000 fler, visar nya siffror på torsdagen.

Den snabbt krympande skillnaden i antal mellan inrikes och utrikes födda var vid det senaste månadsskiftet 8.000 personer. Inom kort kommer av allt att döma fler utrikes födda än inrikes födda att vara arbetslösa i landet. Det har aldrig hänt förut.

– Håller trenden i sig så blir det ett skifte nu under februari, säger Mats Wadman, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Den allra största delen av de utrikesfödda arbetslösa, 145.000 av sammanlagt 189.000 personer, är från länder utanför Europa. Det är också gruppen utomeuropeiska arbetslösa som ökar snabbast.

Samtidigt minskar den totala arbetslösheten i Sverige, visar Arbetsförmedlingens siffror. Särskilt ungdomsarbetslösheten har sjunkit. Andelen arbetslösa mellan 18 och 24 års ålder, 13 procent, är den lägsta sedan 2009.

Den starka svenska arbetsmarknaden räcker inte för att det stora antalet nyanlända ska få jobb i tillräckligt snabb takt.

– Vi har sett en trend under en längre tid där svensk arbetsmarknad är väldigt bra. Det betyder att den som står nära arbetsmarknaden och har åtminstone gymnasiekompetens har stora chanser att få jobb. Arbetslösheten sjunker kraftigt bland inrikes födda, speciellt bland unga, säger Mats Wadman.

– Men vi har ett inflöde av asylsökande och andra utrikes födda, och de står en bit ifrån arbetsmarknaden. Det krävs särskilda insatser för att de ska kunna konkurrera om jobben. Det tar tid. Det är den här bilden vi ser stärks.

Vi får en allt tydligare tudelad arbetsmarknad?

– Så kan man uttrycka det, ja.

Ungefär hälften av de nyanlända har inte ens gymnasieutbildning. Det råder en delvis livlig debatt om vad som bör göras för att invandrare lättare ska komma in på arbetsmarknaden.

Regeringen har föreslagit ”snabbspår” till etablering för olika yrkesgrupper. På torsdagen lanserades ett nytt delförslag som gäller personer med lärar- och förskollärarutbildning.

Finanspolitiska rådet föreslog i december att det införs nya typer av jobb med låga löner och låga kvalifikationskrav. Andra har gått längre och föreslagit generellt sänkta lägstalöner. Arbetsförmedlingen har inte samma tro på låglönejobb.

– Vår utgångspunkt är att det behövs många olika insatser. Vi tror inte sänkta löner är en mirakelmedicin, säger Mats Wadman.

– Det finns anställningsstöd som gör att det kan bli ganska billigt för många arbetsgivare att anställa utrikes födda. Det är bättre med selektiva insatser än en generell sänkning.

Arbetsförmedlingen ställer sig bakom regeringens förslag att vidga rutavdraget till fler tjänster, även om det troligen bara påverkar ”på marginalen”, enligt Mats Wadman.

– En del av de nyanlända är beredda att gå utbildningar, men andra är det inte, de kanske har kommit upp i åren, och då måste man hitta andra typer av jobb åt dem.

Det finns många berättelser om utrikesfödda som har utbildat sig men ändå inte får jobb, trots år av försök. Iranfödda Elnaz Dadgari kom till Sverige som flykting för 15 år sedan, utbildade sig i London till medicinsk ingenjör och har nu sökt arbete i fem år utan att lyckas. ”Hur kan ett så utvecklat samhälle inte ha plats för mig?” frågar hon sig förtvivlat i ett reportage i SVT.

– Det finns ett antal barriärer arbetsgivare måste komma över, säger Mats Wadman.

– Men när de väl anställt personer från dessa grupper fortsätter de, för de ser att det är bra anställda. Då kan anställningsstöd vara en bra metod.