Vad var det egentligen som hände?

VAD ÄR DET EGENTLIGEN SOM HÄNT?
- Vissa låneinstitut har lånat ut pengar för frikostigt utan att kontrollera återbetalningsförmåga och säkerhet. När de sedan fått problem drar de med sig andra i fallet och vi får en kedjereaktion tvärs genom världsekonomin, säger Mats Larsson som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

NÄR BÖRJADE FINANSKRISEN?
- För femton-tjugo år sedan, när lånemarknaden började förändras. Den som ger ett lån behövde inte längre vara den som tar risken att lånet kan bli en förlust. Det har uppstått nya finansiella instrument som gjort att en bank kan ge ett lån, men sedan paketera om det och sälja det vidare.

- Det gäller i hela världen och inte bara på den amerikanska bostadsmarknaden och det har lett till billigare lån. Men drivkrafterna för den som ger lånet att göra en bra kreditvärdering minskar när lånet ska säljas vidare, säger Per Strömberg, som är professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan.

VAR BÖRJADE KRISEN?
- På lånemarknaden. På den amerikanska bostadsmarknaden och till riskkapitalfonder gav man galna lån med för låg ränta till osäkra låntagare. De här lånen såldes vidare, säger Per Strömberg.

VARFÖR HÄNDE DET?
- Marknaden fick gå före regleringarna. Vissa institutioner stod under tillsyn, som banker, andra inte, som hedgefonder. Och det fanns olika tillsynsmyndigheter för olika institut. Ingen hade någon överblick. Bankregleringarna som finns för att de inte ska äventyra insättarnas pengar var anpassade till den gamla världen, säger Per Strömberg.

- En viktig orsak till att det hände är förstås de dåliga affärer som ledde till omkring 1.000 miljarder dollar i kreditförluster. Det är mycket pengar, men ändå en summa som det finansiella systemet borde klara av. Bara i måndags gick den amerikanska börsen som jämförelse ned motsvarande 1.200 miljarder dollar. Ändå står vi här. Problemet är att kreditförlusterna blir multiplicerade eftersom systemet är så komplext. Ingen vet vem som sitter med Svarte Petter. Det är som att ha tio glas framför sig och det är gift i ett av dem. Ingen kommer att våga dricka ur något av glasen, säger Per Strömberg.

VEMS ÄR SKULDEN?
Mats Larsson pekar på att USA i början av millenniet tog bort en statlig reglering som man infört efter 1930-talets kris. Det gjorde det möjligt för finansiella institutioner att låna ut pengar till människor med osäkra inkomster och utan tillgångar.

Per Strömberg framhåller att regleringarna och övervakningen inte hängt med i den tekniska utvecklingen. Han pekar också på drivkrafterna för anställda på finansföretag att ta stora risker. Det har premierats med höga bonusar. Kreditförluster har ibland inte ens kunnat avläsas, eftersom lånen sålts vidare. Och har de synts har de inte lett till någon förlust för den anställde.

Martin Flodén, som är gästprofessor i nationalekonomi på Stockholms universitet, anser att det är en olycklig kombination av dels en bristande reglering som tillät de amerikanska bolåneföretagen att ta stora risker och ha en mycket aggressiv marknadsföring, och dels av att staten lagt sig i marknaden i och med att man startade och sedan sågs som garant för de två stora bolåneföretagen Fannie Mae och Freddie Mac. Företagen kunde ta oerhörda risker utan att behöva känna ansvar för det.

VAD HÄNDER NU?
- Vi kan vänta oss en svagare ekonomisk tillväxt de kommande åren, speciellt i USA. Det ser bättre ut i Sverige än i många andra länder, bland annat för att vi har starka offentliga finanser vilket ger staten möjlighet att agera. Än så länge har det svenska banksystemet klarat sig bra. Bostadspriserna kommer att gå nedåt, men här har vi inte haft lika hög belåningsgrad som i USA, så konsekvenserna här blir sannolikt inte lika stora, säger Martin Flodén.

NÄR TAR DET SLUT?
- Om den amerikanska staten går in med räddningsåtgärder tror jag att det här kan vara över om drygt ett år, säger Mats Larsson.