Att vädret är en maktfaktor att räkna med i ekonomin råder ingen tvekan om. Återförsäkringsbolaget Swiss Re, som försäkrar andra försäkringsbolag mot stora naturkatastrofer, beräknar i en rapport för ett par veckor sedan att 3,4 miljarder människor är hotade av stormar, översvämningar, torka eller andra naturkatastrofer. De allra flesta av dem bor i den fattiga delen av världen. Klimatförändringar kan leda till att ännu fler står inför den risken, varnar Swiss Re.

Enligt Swiss Re har den årliga kostnaden för förlorade värden som var försäkrade stigit från 5 miljarder dollar till 27 miljarder dollar de senaste 40 åren. Fortsätter den utvecklingen kan klimatrisker kosta en del länder upp till 19 procent av BNP 2030, har bolaget räknat ut.

Och FN har beräknat att uppemot 135 ytterligare miljarder dollar om året måste spenderas för att hejda utvecklingen.

– Att vädret spelar en stor roll är tydligt. Det påverkar utbudet och prisutvecklingen, säger Liliana Balbi, ekonom vid FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.

Hon registrerar att det har skett flera oväntade översvämningar och perioder av torka de senaste åren.

– Det gör att utbudet på varan går ner och priset går upp. De som bor i lantliga outvecklade områden äter dessutom mindre när produktionen minskar. Och även om ett land som har dålig skörd kan importera mer så att priset kanske inte går upp så mycket så gör det att kostnaderna för landet totalt ökar.

Bönder i världens rika länder försäkrar ofta sin skörd mot eventuella naturkatastrofer. I fattiga länder har man inte råd med det. Nu finns det förslag om att bistånd från det internationella samfundet i framtiden kan komma att stödja försäkringsavtal, berättar Liliana Balbi.

– I Peru som jag kommer ifrån hade folk länge inte råd ens med en bilförsäkring, än mindre att försäkra skörden. Kanske kan försäkringsbistånd användas i stället för matbistånd. Det är en möjlighet, säger Liliana Balbi.

Hon konstaterar att matkatastroferna har blivit fler på senare tid. Men om det beror på den globala uppvärmningen är för tidigt att säga. Dessutom beror en del på kriser som människan själv skapar, genom krig och konflikter.

Enligt FAO har riskerna till följd av torka, översvämningar, orkaner, bränder och jordskred ökat tydligt de senaste årtionden. Frekvensen har stigit från i snitt 195 per år 1987–1998 till 365 per år 2000–2006. Följden kan bli att skörden uteblir, brist på vatten och hungersnöd.

Torbjörn Iwarson, råvaruanalytiker på Handelsbanken, konstaterar att jordbruksråvaror är mest känsliga för vädrets växlingar. Men han tror inte att klimatförändringar har haft någon inverkan. Däremot är vädret en självklar faktor att studera vid råvaruhandel.

– Oljepriserna påverkas av orkansäsongen, där följer vi väderleksrapporterna och skannar av om det blir någon orkan som passerar känsliga områden.