Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Vägen kan leda till ett federalt Europa

Eurokrisen har nu blivit så akut att EU-ledarna inte längre kan undgå att tala klarspråk. I slutet av juni beslutades att det måste till en färdplan för att nå en hållbar euro. Och redan i december ska det fattas beslut om ett mycket långtgående samarbete på fyra nya områden för att få den monetära unionen att fungera – resultatet kan bli ett Europas förenta stater.

EU:s färdplan innebär samarbete på fyra nya områden som kan tolkas som fyra unioner vid sidan av den monetära: Det gäller en bank­union, en fiskal och ekonomisk-politisk union, samt en demokratisk union. Färdplanen för en hållbar euro är mer omfattande än vad som framkommit, hävdar SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

– Det har inte uppmärksammats storheten och innehållet i det dokument som lades fram på EU-toppmötet i slutet av juni och vilka stora förändringar som kommer att krävas. Dokumentet är skrivet på ett sätt som om det handlar om att stadga upp valutasamarbetet, men i praktiken handlar det om att helt enkelt ta steg mot en politisk union och ett federalt Europa.

Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, delar delvis Bergqvists analys:

– Jag håller med om att vi är på väg mot något som liknar en federal union – men mer en europeisk light-variant av den amerikanska, med ett långtgående samarbete och ett omfattande regelverk. Jag kan inte se någon region i världen som har så stora utmaningar att lösa som euro­länderna, med en bankkris, en offentlig skuldkris och därtill en institutionell kris. Jag tror inte att folk förstår hur stor utmaningen är. De senaste åren har de svåra besluten tagits bakom lyckta dörrar och det är svårt att se hur den här utvecklingen kommer att förverkligas genom en demokratisk process, men frågan är då hur uthålliga besluten blir i längden.

Lars Jonung, professor i nationalekonomi och ordförande i regeringens finans­politiska råd, betonar osäkerheten om den framtida utvecklingen:

– Färdplanen är en experimenterande läroprocess. EU-politikerna har att ta hänsyn till varandra och sina egna väljare och de egna konstitutionerna, och den här processen kommer att fortgå så långe den finansiella oron pågår. Det som utmärker den här finanskrisen mot tidigare är att det är flera länder som är drabbade i dag genom den gemensamma valutan. Det är en helt ny process som de politiska beslutsfattarna ställs inför.

Cecilia Hermansson är försiktigt optimistisk om förutsättningarna att på sikt nå en hållbar euro.

– Jag tror att man försöker hålla ihop hela projektet därför att det finns geopolitiska och ekonomiska utmaningar om man splittrar upp unionen. Men jag menar inte att det här kommer att gå fort, det blir mycket plåga.