Aggressiva resenärer är det värsta problemet för de anställda på tågen och i tunnelbanan. En ny arbetsmiljöundersökning från Seko visar att hot och våld blir allt vanligare.
Moncef Jerbi har kört tunnelbana i 32 år. En Valborgsmässomorgon för några år när han körde in på Gubbängens station såg han hur en kille drog upp ett vapen och sköt mot rutan till förarhytten. Han trodde att hans sista stund var kommen, men till all lycka visade det sig vara en soft air gun.
Hotad med ord har han blivit fler gånger än han ids räkna.
– Många gillar inte att man kommer från ett annat land, och då vill de lätta sitt hjärta, säger han.
Hot och våld är den viktigaste frågan att komma till rätta med i arbetsmiljön, tycker 71 procent av Sekos medlemmar enligt en ny undersökning som Novus har gjort.
Av Sekos många yrkesgrupper i spårtrafiken är det ombordpersonalen som oroar sig mest för hot och våld; 59 procent av dem instämmer helt eller delvis i påståendet att det förekommer hot och våld på arbetsplatsen. De har i många fall själva blivit utsatta (18 procent) och de tycker att hot och våld har ökat under det senaste året (35 procent). 44 procent känner rädsla i det vardagliga arbetet.
För huvudskyddsombudet på SJ, Lennart Jansson, är det här inga nyheter. Han berättar om situationer som urartar när en ensam tågmästare ska tampas med ett överfullt tåg där alla som inte har platsbiljett tvingas stå. Eller ännu värre, en ensam tågmästare i en vagn med fotbollshuliganer.
– Folk är så stressade i dag, och de ställer högre krav. Helt vanliga människor kan bli aggressiva om tåget är fem minuter försenat.
För att råda bot på problemen föreslår Seko hårdare krav vid upphandlingar, mer synlig personal, minskad kontanthantering och bättre utbildning för personalen.
– Fler ombord är det viktigaste, säger Sekos ordförande Janne Rudén.
Han talar om en sänkt toleranströskel hos resenärerna, och skulle vilja att de fick lära sig att uttrycka sig hyfsat i skolan. Att man är två som jobbar på tåget i stället för en ensam gör att det känns tryggare. Det kan också ha en dämpande effekt på bråkiga resenärer.
Förr var tågmästaren nästan som en uniformerad myndighetsperson. Nu vill företagen ha en mer avspänd framtoning, vilket avspeglar sig i personalens klädsel. Moncef Jerbi bara skrattar när jag frågar om bråkstakarna inte har respekt för hans propra Veolia-ställ.
– De har ju inte respekt för polisen ens.