LINKÖPING.
Det finns en butik dit man är välkommen på lördag, men inte för att handla. Kassan är stängd. Kunderna får nöja sig med att titta, smaka på "rättvis" choklad eller lyssna på poesi.
Det glittrar och glimmar i julskyltade fönster. Lördag efter lön och bara några veckor till jul brukar betyda hämningslös kommers - utom i Världsbutiken för rättvis handel i Linköping, där man högtidlighåller "En köpfri dag" den 30 november.
"En köpfri dag" är ett jippo som spritt sig till 55 länder, men det är - såvitt känt - bara en enda affär som deltar aktivt.
- Vi kunde också ha behövt pengarna, säger Eva Bendz, eldsjälen bakom Världsbutiken för rättvis handel.
Tusen kronor är vad butiken, som drivs helt ideellt, måste dra in varje dag för att gå runt. Men viktigare än tusen kronor är budskapet att konsumenten har ett ansvar.
- Vi bjuder på quinoa, som är ett ekologiskt odlat sädesslag från Bolivia, och uppmanar våra kunder att titta på en utställning om fattiga och rika. Om någon vill köpa något ber vi dem att komma tillbaka en annan dag.
Världsbutikens styrelse består av kvinnor och det arbetar bara kvinnor där, "som alltid när det rör sig om oavlönat solidaritetsarbete", säger Eva Bendz. De flesta kunderna är också kvinnor.
De stora affärskedjorna i centrum kan annonsera i tidningen, i "Corren". Världsbutiken marknadsför sig så gott det går på biblioteket och Amnestys möten. Skolorna och kyrkan räknas som bundsförvanter.
- Några tycker säkert vi är löjliga. Men vi upplever faktiskt att vi har medvind efter 80- och 90-talen då alla skulle satsa på sig själva.
Katie Olsson plockar ordning i fönstret. I Världsbutiken saluförs livsmedel, hantverk och tyger, producerat av människor under godtagbara villkor och med respekt för miljön, sålt utan onödiga mellanhänder.
Den köpfria dagen har firats i snart tio år. Tanken med köpbojkotten är att få folk att tänka över sina konsumtionsvanor och vilka effekter de har i ett globalt sammanhang. En svensk sägs konsumera lika mycket som hundra indier under sitt liv.
- Vi slår inte omkull konsumtionssamhället med det här, säger Eva Bendz. Men vi kanske kan påverka någon till att bli en etisk konsument.
Det gäller att ifrågasätta "alla skitgrejer som prackas på oss". Organisatörerna bakom den köpfria dagen tycker att man ska fråga sig om man verkligen behöver det man står i begrepp att köpa. Om man kommer att använda det. Om man vet hur man gör sig av med det när den dagen kommer.
Svetlana Cvijetic brukar handla te och choklad i Världsbutiken. Nu har hon köpt en väska åt sin dotter. Hon sympatiserar med tanken bakom den köpfria dagen och ska försöka avstå från att handla på lördag.
- Men man måste vara stark som konsument för att stå emot all reklam.