Den ekonomiska krisen får allt fler att vilja lämna Grekland. Framför allt unga och välutbildade ser sig om efter en framtid utanför landets gränser.
Man behöver inte prata med många greker i Aten för att förstå att de börjar få nog av spartiderna och planerar att ta sitt pick och pack för att söka lyckan någon annanstans.
Här finns ingen framtid, jag vill inte att mina barn ska behöva tyngas av all oro, det finns inga jobb även om man har utbildning, är bara några av de uttalanden som snabbt kommer i konversationer med greker. Många frågar intresserat hur vi ser på möjligheterna att få jobb i Sverige och föräldrar hoppas att deras barn ska lämna landet för en bättre framtid, trots att det innebär att de inte kan träffa dem lika ofta.
– Jag funderar på att flytta till Tyskland. Här har allt blivit så svårt. Vi har inga pengar, det finns inga jobb och skatterna höjs, säger Alexander Papadoupolou, 20-årig filosofistudent och ekar det flera andra säger.
Hans väninna Juli Peridi, 19 år, har ännu inte bestämt sig men konstaterar att tiderna inte är särskilt ljusa.
Vi träffar arkitektstudenten Katerina Skoura på en affärsgata i Aten. Hon är inte bara orolig för utsikterna att få ett jobb. Hon kan inte ens få ut examen på grund av att lärare och studenter om vart annat har ockuperat universitetet i protest mot reformerna i besparingspolitiken som berör skolan. Hon tänker nu flytta till Tyskland för att slutföra studierna och sedan söka jobb.
Och det är just de unga och utbildade som börjar planera för en framtid utanför landets gränser.
Enligt en studie av opinionsundersökningsföretaget Kapa Research vill sju av tio grekiska universitetsstudenter arbeta utomlands. Fyra av tio söker aktivt arbete utomlands, enligt undersökningen där 5. 442 greker i åldrarna 22 till 35 år tillfrågades.
Med en skuldbörda som det lär ta många år att beta av och en ungdomsarbetslöshet som närmar sig 40 procent ser de små möjligheter att få jobb och utveckla sig i Grekland.
Tidigare sög den offentliga sektorn upp en stor del av de universitetsstuderande. Nu skär den ned kraftigt. Dessutom är inte minimilönen, som sänkts till 500 euro för att få flera att anställa unga, särskilt lockande.
Och grekerna är vana att röra på sig. Under 1950- och 60-talen gick flyttlassen till bland annat Sverige, Tyskland, USA och Australien i hopp om en bättre framtid.
Efter inträdet i EU och Greklands ekonomiskt goda år under 1990-talet stannade allt fler hemma och flera utlandsgreker flyttade tillbaka. Grekland blev ett immigrantland.
Nu har festen kraschat och pendeln svänger tillbaka. Visumansökningar till länder som Australien och Kanada rapporteras ha ökat kraftigt. När en talesman för den australiska ambassaden besökte Aten i förra veckan för att berätta om vilka personer som landet välkomnar var intresset stort.
Samtidigt söker allt fler om ett så kallat Europass, som underlättar när jobb ska sökas i andra EU-länder.