Utlandsfödda blir en allt viktigare del av den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen från SCB, som baseras på yrkestatistik för 2009, visar att bland de 15 vanligaste yrkena för anställda födda utanför EU:s 27 medlemsländer (EU27) och Norden, fanns vårdbiträden, personliga assistenter, följt av hotell- och kontorsstädare med flera. Inom dessa tre yrken fanns knappt en fjärdedel av alla anställda som var födda utanför EU och Norden.

Just bagare och konditorer är den yrkesgrupp som har högst andel födda utanför EU och Norden, med 36,6 procent. Bland läkarna är var fjärde född utanför Norden och av dem var hälften också födda utanför EU.

Det nionde vanligaste yrket för anställda födda utanför EU och Norden var buss- och spårvagnsförare, där var fjärde anställd var född utanför EU och Norden, medan var fjärde läkare var född utanför Norden. Det var lika många läkare som var födda inom EU (utom Norden) som utanför EU och Norden.

I statistiken går det också att utläsa att arbetsmarknaden är segregerad. Samtidigt som utlandsfödda är överrepresenterade i yrken med lägre utbildningskrav är de kraftigt underrepresenterade i ledande positioner samt i flera specifika yrken.

Sett till hela befolkningen, där cirka 17 procent är utlandsfödda, är andelen utlandsfödda särskilt låg i yrkesgrupper som brandmän, jägmästare, flygledare, ledande politiker, gruvarbetare och skogsarbetare.

Yrkesstatistiken från SCB:s yrkesregister syftar i första hand att ge årlig information om den arbetande befolkningens fördelning på olika yrkesgrupper samt att belysa yrkesutvecklingen inom olika branscher och samhällssektorer, ålder, kön med mera och används för samhällsplanering. Registret är totalräknat vilket ger möjligheter till redovisningar på detaljerad nivå när det gäller arbetskraftens sammansättning, ålder, kön med mera.

Här finns en länk till yrkesregistret som i flera tabeller beskriver de vanligaste yrkena för utlandsfödda.