Ekonomi

Varannan konsument kan inte matematik

Foto: Hasse Holmberg/TT

Varannan svensk klarar inte att svara rätt på grundläggande frågor om ränta, inflation samt finansiell risk. Det visar en studie från Finansinspektionen (FI).  

– En lärdom är att inte överskatta konsumenters förmåga. De kan behöva mer hjälp, säger Martin Noréus, tillförordnad generaldirektör för FI, som vill se förbud mot provisioner vid finansiell rådgivning.

”Finansinspektionen (FI) ser med oro på utfallet av undersökningen”, inleds den promemoria som kommenterar den aktuella undersökning där 844 personer i åldrarna 25–75 år ställts inför sex frågor, uppdelade i kategorierna räknefärdighet och finansiell fömåga. 52 procent av de tillfrågade svarade rätt. (Du kan själv göra testet här).

Martin Noréus, tillförordnad generaldirektör för FI, förtydligar problemet:

– Det är en tankeställare att konstatera att en stor del av befolkningen har problem med frågor som vi tror att de flesta ska klara av. Om man tycker att begrepp som inflation och ränta är svåra blir det svårt att fatta sina sina finansiella beslut, som att utvärdera priset på ett bolån, säger Noréus.

– Vi har en utveckling där man som konsument förväntas ta allt fler beslut om sin ekonomi, tillägger han. 

Finansinspektionen ser hur konsumenternas kunskapsbrister placerar dem i underläge när de ställs inför de finansiella företagen och de produkter som marknaden erbjuder. Och FI riktar också kritik mot rådgivningsbranschen. ”Tyvärr ser FI att många företag ger bristfällig information, ger råd som inte ligger i konsumentens intresse och säljer dyra produkter som inte alltid lever upp till vad som utlovats”, skriver Finansinspektionen.

Därför vill FI se ett förbud mot provisioner som omfattar all finansiell rådgivning. Dessutom efterlyses enklare information kring finansiella produkter för att ge konsumenter en bättre chans att göra medvetna val, exempelvis om sin tjänstepension. 

Svenskarna är dock inte ensamma om att ha bristande kunskaper i dessa frågor. Vid en internationell jämförelse mellan sju länder hamnar Sverige med sina 52 procents rätta svar på en andra plats. Högst andel rätta svar uppnåddes i Tyskland (57 procent) medan Japan visade upp den sämsta noteringen – bara 27 procent av de tillfrågade japanerna svarade rätt.

– Det är inte så att Sverige sticker ut som dåligt exempel. Bilden internationellt är inte bättre, säger Martin Noréus och lyfter ändå fram vissa grupper i det svenska samhället som har svårare att förstå finansmarknadens villkor – folk med lägre utbildning, lägre inkomster, kvinnor, äldre och utrikes födda.

– Konsumentskyddet har handlat om att konsumenten ska få mycket information och sedan fatta sitt beslut. En lärdom är att inte överskatta konsumenters förmåga. De kan behöva mer hjälp, säger Martin Noréus på Finansinspektionen.